Sydänliiton hyvinvoinnin ja sydänterveyden verkkopalvelu

Hur förebygga flimmerattacker?

För en del patienter ger förmaksflimmer kraftiga symtom och rytmstörningen försämrar livskvaliteten. Hos dessa patienter kan man försöka minska antalet flimmerattacker med hjälp av mediciner eller vissa ingrepp.

Anna-Mari Hekkala
Julkaistu 21.12.2018

Om förmaksflimret inte ger symtom, eller om symtomen lätt går att hålla under kontroll med läkemedel, finns det ingen orsak att försöka förhindra återfall med åtgärder som kan vara till större skada än nytta. Då är den viktigaste åtgärden att se till att antikoagulationsbehandlingen är tillräckligt effektiv och att hjärtat inte slår alltför snabbt under flimmeranfallen. Se närmare under Behandling av permanent förmaksflimmer.

För en del patienter ger förmaksflimmer kraftiga symtom och rytmstörningen försämrar livskvaliteten. Hos dessa patienter kan man försöka minska antalet flimmerattacker med hjälp av mediciner eller vissa ingrepp. Det finns inga rytmmediciner som helt förhindrar förmaksflimmer och trots medicinering kan korta flimmerattacker förekomma. Medicinerna kan dock tydligt bidra till att minska uppkomsten av flimmerattacker. Om patienten inte har några andra sjukdomar som utsätter hen för flimmer, ger kateterablation av förmaksflimret tämligen goda resultat.

Mediciner som förhindrar rytmstörningar (antiarytmika)

Många patienter med benägenhet för förmaksflimmer behöver läkemedel för att förhindra attacker. Om attackerna kommer mycket sällan, t.ex. med några års intervall, är permanent läkemedelsbehandling kanske inte nödvändig. Om symtomgivande attacker kommer oftare, lönar det sig att förhindra dem med medicin som intas dagligen.

Medicinerna som förhindrar förmaksflimmer faller i tre effektkategorier. I den första kategorin finns betablockerarna. Betablockerare är oftast flimmerpatientens primärmedicin och denna typs medicin kan tryggt ordineras av alla läkare.

Effekten av betablockerare är dock rätt blygsam, och om rytmstörningen återkommer kan det vara skäl att byta till mediciner i nästa effektkategori. Dessa läkemedel får ordineras av läkare som är insatta i hjärtsjukdomar, och en ultraljudsundersökning av hjärtat måste ha utförts innan medicinerna får användas. Mediciner i denna kategori är t.ex. flekainid (Tambocor®), sotalol (Sotacor®), dronedaron (Multaq®) och en del hjärtselektiva kalciumblockerare (bl.a. Isoptin ret®). Läkaren ordinerar medicinen med beaktande av patientens andra sjukdomar. I denna kategori finns även tre preparat som får ordineras bara med specialtillstånd och som används mycket sällan, endast i specialfall (kinidin, disopyramid och propafenon).

I den tredje, sista kategorin, finns endast ett läkemedelspreparat, amiodaron (Cordarone®). Denna medicin är den mest effektiva vad gäller att förebygga rytmstörningar, men den är å andra sidan behäftad med de flesta biverkningarna. Därför används amiodaron endast om de andra nämnda medicinerna inte hjälpt tillräckligt och om förmaksflimret förorsakar betydande olägenhet för patienten.

Alla patienter som använder antiarytmika måste regelbundet gå på uppföljningsbesök. Vid uppföljningsbesöket frågar läkaren om patientens symtom och om hur hen upplever medicineringen. EKG, och vid behov blodprov, tas. Uppföljningsbesöken bör göras årligen, när det gäller äldre patienter, ännu oftare.

För de flesta antiarytmika beviljas man lägre specialersättning av FPA. Ersättningen ansöker man om med B-intyg som läkaren utfärdar. Av sådana mediciner som fås bara med specialtillstånd ersätts endast en del. För medicinen Multaq® kan man på ansökan (B-intyg av läkare) beviljas grundersättning.

Behandling av förmaksflimmer genom ingrepp

Det primära sättet att försöka förhindra förmaksflimmer är alltid medicinering. Om medicinerna inte har tillräcklig effekt eller om de orsakar alltför kraftiga biverkningar, kan man överväga kateterablation av förmaksflimmer. Denna behandling lämpar sig bäst för patienter med solitär förmaksflimmerbenägenhet. Mer information om kateterablation finns här.

Annat

Om man konstaterar en klar orsak till förmaksflimret, t.ex. alltför stor konsumtion av alkohol, kan uppkomsten av flimmerattacker minskas genom att åtgärda denna grundorsak. Förutom alkohol kan t.ex. alltför stort koffeinintag, iskalla drycker eller alltför stora mängder mat förorsaka flimmerattacker.

Om patienten har en sköldkörtelsjukdom brukar flimmerbenägenheten minska då sköldkörtelsjukdomen behandlas. Eventuell blodtryckssjukdom måste behandlas effektivt. Behandling av eventuell sömnapné samt viktminskning vid övervikt kan också minska antalet flimmerattacker.

Förutom att man sätter in antiarytmisk medicinering, lönar det sig förstås alltid att undvika sådana faktorer som tydligt ökar risken för flimmerattacker.

 

Lue seuraavaksi