Sydänliiton hyvinvoinnin ja sydänterveyden verkkopalvelu

Hur förhindra hjärninfarkt (stroke) hos patient med förmaksflimmer?

Med tanke på framtidsutsikterna för en patient med förmaksflimmer är det väsentligt att förhindra blodcirkulationsstörningar i hjärnan, den allvarligaste biverkningen av förmaksflimmer. Risken för blodcirkulationsstörningar i hjärnan är individuell och det finns många omständigheter som inverkar på den.

Anna-Mari Hekkala
Julkaistu 21.12.2018

Risken för hjärninfarkt går inte att reducera genom att förhindra symtomgivande flimmerattacker, men den kan reduceras genom användning av antikoagulantia, vilka förhindrar uppkomsten av blodproppar.

Bedömning av risken för blodpropp

Beslut om huruvida behandling med antikoagulantia ska inledas eller inte fattas på basis av patientens riskpoäng. Risken bedöms enligt den så kallade CHADS-Vasc-klassificeringen. Förkortningen kommer från riskfaktorernas engelska termer. Följande faktorer ger riskpoäng:

Faktor Poängtal
Hjärtsvikt (nedsatt vänsterkammarfunktion) 1
Högt blodtryck 1
Ålder minst 75 år 2
Diabetes 1
Tidigare störningar i blodcirkulationen i hjärnan 2
Artärsjukdom, t.ex. kranskärlssjukdom 1
Ålder 65–74 år 1
Kvinna, ålder över 75 år 1

Om antalet riskpoäng = 0, behöver patienten ännu ingen behandling med antikoagulantia. Men om man planerar konvertering av hjärtrytmen, måste patienten alltid stå på antikoagulantia en viss tid innan dess.

Om antalet riskpoäng = 1, fattas beslut om permanent behandling med antikoagulantia på individuell basis.

Alla som har 2 riskpoäng eller mera rekommenderas permanent medicinering med antikoagulantia.

Riskbedömningen påverkas inte av huruvida förmaksflimret ger symtom eller inte (många symtom respektive symtomfrihet), inte heller av hur ofta flimmeranfallen förekommer (sällan eller ofta).

Mediciner som hämmar blodets koagulering (antikoagulantia)

Det finns fem olika mediciner som hämmar blodets koagulering. Alternativen utgörs av warfarin (Marevan®) och fyra direkta antikoagulationspreparat. I en skild artikel berättas mer om dessa antikoagulantia och om uppföljningen av medicineringen. Acetylsalicylsyra (t.ex. Primaspan®, Aspirin®) eller motsvarande förhindrar inte blodcirkulationsstörningar i hjärnan som hänför sig till förmaksflimmer. Därför är dessa mediciner inget alternativ till de egentliga antikoagulationspreparaten.

Patienter som behöver permanent behandling med antikoagulantia kan ansöka om ersättning för direkta antikoagulantia hos FPA. En läkare utfärdar ett B-intyg för detta. Marevan® är grundersatt utan B-intyg.

Stängning av vänster förmaksöra med kateter

Ibland kan en flimmerpatients risk för stroke vara extremt hög samtidigt som patienten absolut inte kan använda antikoagulantia. Detta kan vara fallet t.ex. för patienter som redan haft hjärninfarkt men som under behandling med antikoagulantia fått allvarliga blödningar. Då övervägs stängning av väster förmaksöra med kateter.

Stängningen är ett ingrepp, där läkaren för in en sorts paraply i hjärtat (till öppningen av vänster förmaksöra). Paraplyet täpper till öppningen, vilket förhindrar att eventuella koagel transporteras med blodströmmen till andra delar av kroppen. Det är inte fråga om någon egentlig operation, utan snarare om ett perkutant ingrepp. Detta betyder att kardiologen genom blodkärlen för in de nödvändiga instrumenten i hjärtat.

Lue seuraavaksi