Sydänliiton hyvinvoinnin ja sydänterveyden verkkopalvelu

Skyddar bastun hjärtat?

Finland har det ansetts vara hälsosamt att bada, men badandets skyddande inverkan på hjärthälsan har inte tidigare vetenskapligt konstaterats. Forskningsgruppen för projektet Sauna ja sydänterveys (Bastu och hjärthälsa) utreder nu med laboratoriemätningar de fysiologiska förändringar bastubadande förorsakar i kroppen.

Tanjaniina Laukkanen, Sanna Poikonen, Jari Laukkanen
Julkaistu 4.5.2018
Bastun är för finländarna en viktig del av både vardag och fest.

Bastun är för finländarna en viktig del av både vardag och fest. Vi badar hemma och på stugan, efter löprundan och också utan speciell orsak. I bastun slappnar både sinnet och musklerna av och vardagens brådska glöms bort. Efter bastun är vi lyckliga och också lite mindre stressade.  

Regelbundet badande har också på basen av forskning konstaterats ha positiv inverkan på hälsan. Professor Jari Laukkanens forskningsteam har i en finländsk uppföljningsundersökning, i vilken man i över 20 års tid följde med medelålders män, konstaterat, att regelbundet bastubadande, 4–7 gånger i veckan, minskar risken för att insjukna i högt blodtryck med 47 procent. Samma kohortundersökning visade, att de personer som badade ofta hade mindre risk att avlida i plötslig hjärtdöd än de som badade en gång i veckan.  

Förutom minskad hjärt- och kärlsjukdomsrisk har rikligt badande under lång uppföljningstid också samband med minskad risk för Alzheimer och demens. Regelbundet bastubadande varje vecka minskar möjligtvis risken för sjukdomar i andningsorganen och de som badar ofta, tycks också ha lägre CRP-infektionsmarkörnivå.  

Undersökningen Sauna ja sydänterveys  

Den färska undersökningen Sauna ja sydänterveys utredde på experimentell väg med vilka mekanismer bastubadande inverkar på kroppen och hjärthälsan.  

I undersökningen deltog hundra kunder från hälsocentralen Pihlajalinna. Deltagarnas medelålder var 52 år (45 kvinnor och 53 män). Bakgrundsuppgifter insamlades med täckande intervjuer, enkäter och ett klinisk belastningstest, som alla deltog i. Deltagarnas genomsnittliga BMI var 27 kg/m2 och blodtrycket 137/82 mm/Hg. Bastubadandet genomfördes i en forskningsbastu, vars genomsnittliga temperatur var 73 grader och i övrigt påminde om en vanlig hembastu. 

I undersökningen mättes vikt, kroppstemperatur, blodtryck, artärernas elasticitet och blodprov togs före bastun, omedelbart efter badandet och 30 minuter efter badandet, när kroppen återhämtat sig. Blodkärlens elasticitet mättes vid hals- och lårartären. Man vet, att ett försnabbande av den pulsvåg (PWV, Pulse Wave Velocity), som beskriver artärens elasticitet tyder på förstyvning i artären och har ett samband med ökad risk för en hjärtincident. Bastubadandet pågick i sammanlagt 30 minuter och under den tiden duschade deltagarna en gång. Under badandet och återhämtningen fick undersökningsdeltagarna dricka en halv liter vatten.  

Bastubadandets inverkan på kroppen 

Som ett resultat av undersökningen konstaterades, att det genomsnittliga systoliska blodtrycket sjönk omedelbart efter bastubadandet från 137 kvicksilvermillimeter (mmHg) till 130 kvicksilvermillimeter och det diastoliska från 82 kvicksilvermillimeter till 75 kvicksilvermillimeter. Det systoliska blodtrycket hölls på samma lägre nivå ännu 30 minuter efter badandet. 

Snabbheten på den pulsvåg som beskriver artärens elasticitet sjönk omedelbart efter badandet från den genomsnittliga nivån 9,8 m/s till nivån 8,6 m/s. Den långsammare pulsvågen beskriver ökad elasticitet i artären, vilket är en önskad reaktion med tanke på belastningen av hjärtat och cirkulationsorganen.  

Kroppstemperaturen mätt i örat steg under bastubadandet med cirka två grader och sjönk till utgångsnivån sedan kroppen återhämtat sig från badandet.  

Hjärtpulsen steg under badandet till cirka 120 slag/minut, vilket motsvarar pulsnivån vid medeltung motion. Hos en del undersökningsdeltagare steg pulsen till hela 150 slag/minut. Hjärtfrekvensvariabiliteten ökade efter badandet, vilket tyder på ökad balans i det autonomiska nervsystemet och sänkt stressnivå i kroppen.   

Positiv inverkan på många sätt 

Man känner ännu inte exakt till varför bastubadande har en så positiv inverkan på hälsan, men man antar, att inverkan kommer via flera olika mekanismer. 

Den fysiska inverkan av bastubadande kan jämföras med en rask promenad. Den positiva inverkan på hjärtat och cirkulationsorganen syns som sänkt blodtryck, ökad elasticitet i artärerna och förbättrad lungfunktion. 

Den svettning som sker i bastun ökar avlägsnandet av vätska ur kroppen, vilket för sin del minskar belastningen på hjärtat. Dessutom kan bastubadande förstärka immunförsvaret och minska inflammationer. Det behövs dock flera kontrollerade experimentella undersökningar för att utreda de mekanismer som ligger bakom bastubadandets främjande inverkan på hjärthälsan.

Text: Tanjaniina Laukkanen, Sanna Poikonen, Jari Laukkanen  
Projektet Sauna ja sydänterveys, Itä-Suomen yliopisto 

Lue seuraavaksi

Kaupallinen yhteistyö
Läs artikel
Kaupallinen yhteistyö
15.4.2019

Sydämen asialla

Läs artikel
Kaupallinen yhteistyö
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hälsa och livstil
Läs artikel