Flytta dig till innehållet

Ryps- eller olivolja – vilken ska man välja?

Ryps- och olivolja väcker diskussion och funderingar. Såväl upphettningen av oljorna som smak- och näringsämnesinnehåll har gett upphov till spekulationer. Hur ska man då veta, vilken man ska välja?

Tuija Pusa
Julkaistu 27.12.2016
Uppdaterad 28.8.2018

Bland konsumenterna tycks det finnas olika skolor – de, som håller på olivolja i en mörk glasflaska som skyddar innehållet från att härskna, och de, som lovprisar rypsoljans mera gynnsamma fettsammansättning. Så finns det också de, i vars inköpskorg man bara kan hitta en kallpressad version.

Oljornas hälsosamhet

Både ryps- och olivolja innehåller de för kroppen så nödvändiga alfa-linolen- och linolsyrorna. Omega-6-seriens linolsyra fås ur många av växtrikets produkter, medan omega-3-seriens alfa-linolensyra igen endast finns i ett fåtal källor. I hundra gram olivolja finns 0,5 g alfa-linolensyra, i samma mängd rypsolja 10,9 g. Rypsolja kan alltså rekommenderas just för den högre halten alfa-linolensyra. Kroppen omvandlar en liten del av alfa-linolensyran till långa kedjor av EPA och DHA, vilka också fås ur fet fisk.

Oljorna innehåller också E- och K-vitamin samt växtsteroler, som det finns mera av i rypsolja än i olivolja. Speciellt i olivolja finns ett brett spektrum naturliga polyfenoler, som är nyttiga för hälsan och som skyddar blodets lipider mot oxidering. Olivolja ingår alltså inte utan orsak i den hjärtvänliga Medelhavsmaten. Halterna av fenolernas föreningar och antioxidanter varierar dock beroende på jordmån, växtplats och produktionssätt.

De kallpressade oljornas färg är mörkare och smaken kraftigare än färgen och smaken i de oljor som producerats med andra metoder. Av olivoljorna är extra jungfruolivolja och jungfruolivolja kallpressade och i dem är mängden fria fettsyror mindre än i renade olivoljor. Oljans produktionssätt har däremot ingen inverkan på hälsosamheten.

Vilken olja kan upphettas?

Av fettsyrorna är det de fleromättade fettsyrorna som lättast förstörs, varför en allmän uppfattning är den, att de inte lämpar sig för stekning. Vid matlagning behöver man ändå inte tänka på, om det är ryps- eller olivolja man använder, så länge man undviker att hetta upp oljan så mycket att rök bildas. Också kallpressade oljor kan användas, men de bildar rök vid lägre temperaturer än renade oljor. Oljans aromatiska ämnen förstörs lätt vid upphettning, så det lönar sig inte att välja den dyraste oljan till stekning.

Smaken är en smaksak

Ryps- och olivolja smakar helt tydligt olika. Dessutom kan smaken också variera mellan olika olivoljor och olika rypsoljor. En djup smak skvallrar om en stor mängd fenolföreningar. Rypsolja är i allmänhet mildare till smaken, och kan därför passa bättre än olivolja till exempel till bakning. Olivolja igen passar bra till salladsdressing. På marknaden finns också smaksatta oljor, som man kan pröva, ifall man inte tycker om oljans egen smak. Med dem får man också omväxling i sin smakvärld.

Bättre tillsammans

Det lönar sig att dagligen använda olja som sådan. Det är bra att variera mellan olika oljor just på grund av deras olika egenskaper, därför är både ryps- och olivolja värda att använda. I Finland skulle det finnas orsak att förbättra intaget av omega-3-fettsyror, varför rypsolja är ett utmärkt val – också med tanke på att den är inhemsk. Den som använder enbart olivolja bör trygga intaget av omega-3-fettsyror genom att äta fet fisk, valnötter, linfrö eller margarin som innehåller rypsolja.

Mia Nurmi

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat