Våra valmål för perioden 2027–2031
Hjärtförbundet arbetar för allas hälsa. Vårt kunnande bygger på stark kunskap om hjärthälsa, -sjukdomar och hälsofrämjande. På den här sidan hittar du våra målsättningar för regeringsprogrammet.
På videon berättar Hjärtförbundets generalsekreterare Marjaana Lahti-Koski om målen för valperioden 2027–2031.
Vi är en av organisationerna i Finlands NCD-allians, ett nätverk för icke smittsamma sjukdomar (NCD). Hjärtförbundet har deltagit i arbetet med nätverkets gemensamma mål.
Hjärtförbundets generalsekreterares hälsning till kandidaterna
”Finland står inför många utmaningar. En av dem är de ökande skillnaderna i välmående och hälsa bland finländare. En av de största faktorerna som förklarar fenomenet är åderförkalkning. Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för finländare.
De flesta förtidiga dödsfall kunde ändå undvikas genom förebyggande åtgärder, tidig diagnos och effektiverad vård. Förebyggande av hjärtsjukdomar börjar redan i barndomen.
Stärk ditt kunnande som beslutsfattare i hälsa och utnyttja Hjärtförbundets expertis och lösningar för att främja hälsa och stödja insjuknade. Om du vill ha mer information om hjärthälsa eller hjärtsäkerhet ska du inte tveka att ta kontakt.”
Marjaana Lahti-Koski
Mål 1
Välfärdsområden och alla serviceproducenter uppmuntras till förebyggande av sjukdom och ökat genomslag
Vård och insatser för förebyggande av sjukdom som har effekt och sätts in vid rätt tidpunkt är kostnadseffektiva. De bidrar till bättre hälsa och förebygger allvarligare och dyra komplikationer. Långsiktig hållbarhet i basservice går att stärka genom verksamhet som sätts in vid rätt tidpunkt, kostnadseffektivt och likvärdigt på riksnivå och som bygger på aktuell information om behov av stöd och vård, resultat och kostnader.
Vår lösning
- Vi gör de nationella vårdrekommendationerna och resultaten av vården till mer centrala styrmedel inom välfärdsområdena.
- Vi ökar viktningen av hyte-koefficienten i finansieringen av välfärdsområden.
Mål 2
Stöd för faktabaserad ledning genom utveckling av hjärtregistret och etablerad användning av registeruppgifter
Det hjärtregister som Institutet för hälsa och välfärd THL upprätthåller är ett centralt verktyg i utveckling av förebyggande åtgärder och vård av hjärt- och kärlsjukdomar i Finland. Registret genererar på riksnivå enhetliga, aktuella och jämförbara uppgifter om prevalens, om hur vårdkedjor fungerar, om vårdresultat och om regionala skillnader.
Utan täckande och systematiska registeruppgifter blir beslutsfattande, resursallokering och en förbättring av vårdkvaliteten lätt osammanhängande och delvis slumpmässiga.
.
Vår lösning
- Att upprätthålla och utveckla hjärtregistret bör vara en tydligt lagstadgad uppgift för THL.
- Rekisterin tietosisältö, kattavuus ja tietojen hyödyntäminen yhdessä tiedon tuottajien kanssa tulee turvata valtakunnallisesti.
Mål 3
Hjärt-lungräddning som en del av första responsen med tydligare anvisningar för lekmän och bättre återupplivningskunskaper inom befolkningen
De flesta fall av hjärtstillestånd inträffar utanför sjukhus och det tar tid innan akutvården når fram. Varje minut som går utan hjärt-lungräddning (HLR) försämrar överlevnadschanserna.
Att lekmän agerar modigt och kunnigt, att det finns anvisningar som stöder och möjliggör sådant agerande och att det ges omfattande utbildning i hjärt-lungräddning är förutsättningar för att man ska ha en starkare beredskap för hjärtstilleståndssituationer överallt i Finland.
Vår lösning
- Lekmannaåterupplivningens ställning som en del av första responsen förtydligas genom nationella riktlinjer och, vid behov, genom att den rättsliga grunden görs klarare.
- Vi stärker färdigheterna i hjärt-lungräddning genom att göra HLR till en obligatorisk del av skolans läroplaner, så att hela åldersgruppen lär sig HLR, vågar agera och tar med sig färdigheten för livet.
Mål 4
En täckande sockerskatt som ett första steg mot en livsmedelsbeskattning som bygger på hälsa
Kosten spelar en viktig roll i förebyggande och vård av hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att insjukna ökar med rikligt intag av salt, mättade fetter och socker.
Fetma är en betydande riskfaktor för flera folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar och andningssjukdomar. I Finland har fetma ökat i alarmerande grad: enligt Eurostats statistik är finländarna det tredje fetaste folket i Europa.
För hälsovården utgör kostnaderna för sjukdomar som orsakas av fetma cirka tolv procent av välfärdsområdenas budget.
Vår lösning
- Vi gör beskattning till ett verktyg som tydligare stöder en sund kost. Vi satsar i ett första skede av hälsovaserad livsmedelsbeskattning på en omfattande sockerskatt som täcker alla produktgrupper.
- Vi tar i bruk en modell där beskattningen i ett första skede slås fast enligt sockerhalten i ett livsmedel. Senare beaktas också mängden salt och mättade fetter. En sådan beskattning uppmuntrar industrin att ta fram sundare alternativ. Lägre priser och sundare alternativ styr konsumenterna att göra bättre val.
Mål 5
Skärpt regleringen av rökfria nikotinprodukter
Använing av tobaks- och nikotinprodukter är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar samt flera andra folksjukdomar.
Nya nikotinprodukter som e-cigarretter (vape) och nikotinpåsar (vitt snus) lockar i synnerhet unga och användningen av de här produkterna har ökat avsevärt de senaste åren. Enligt undersökningen Hälsosamma Finland använder redan var fjärde man under 40 år nikotinpåsar.
Användningen måste fås ner för att förhindra att en ny nikotinberoende generation uppstår.
Vår lösning
- Vi minskar den högsta tillåtna nikotinmängden i nikotinpåsar.
- Vi höjer åldersgränsen för inköp av nikotinprodukter till 20 år.
- Vi förbjuder andra nikotinpåssmaker än tobak.
Mål 6
Förbud mot marknadsföring av ohälsosamma produkter till minderåriga
Mer än en fjärdedel av pojkarna i åldern 2–16 år och nästan en femtedel av flickorna i samma åldersgrupp är överviktiga eller lider av fetma. Av vuxna uppges var fjärde lida av fetma (BMI ≥ 30).
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är en central pådrivande faktor för fetma bland barn och senare hjärt- och kärlsjukdomar marknadsföring av ohälsosam mat till barn.
Såväl den vuxna befolkningens som barns och ungas kost avviker från det rekommenderade: intaget av grönsaker och fullkornsprodukter är för litet. En del barn får i sig alltför mycket socker och en oregelbunden måltidsrytm ökar konsumtionen av energitäta mellanmål.
Vår lösning
- Vi följer Norges exempel. I Norge trädde år 2025 en lag i kraft som förbjuder marknadsföring av specifika ohälsosamma livsmedel till personer under 18 år.
- Digital markandsföring och influerare på sociala medier kringgår de nuvarande reglerna. Det som behövs är bindande lagstiftning, eftersom frivillig självreglering inte har visat sig vara tillräckligt effektiv.