Bristande jämlikhet syns också i hjärtinfarkterna
Hälsoskillnaderna har vuxit, trots strävandena till att minska dem och olika projekt i anslutning till detta. Hälsoskillnaderna är både regionala och förekommer också mellan olika befolkningsgrupper. På befolkningsnivå syns skillnaderna också i riskfaktorerna. Vårt hälsovårdssystem hör till de mest ojämlika i OECD-länderna. Beträffande tillgången på vård och kvaliteten på den förekommer både enligt region och också socioekonomisk ställning skillnader till de högre socialgruppernas fördel.
De regionala skillnaderna betonas också i vården av hjärtinfarkt och syns i infarktdödligheten. I en del av hjärtinfarktfallen är den bästa behandlingen snabb ballongutvidgning eller trombolys och därefter ballongutvidgning. I dessa fall bör ballongutvidgningen utföras inom två timmar efter det att infarkten börjat. Ifall en snabb ballongutvidgning inte kan utföras, utvidgas infarkten och rytmstörningar samt hjärtsvikt kan uppstå. I en del av infarktfallen är ballongutvidgning ett behandlingsalternativ och kan också utföras vid ett senare tillfälle.
Det finns två orsaker till att en snabb ballongutvidgning fördröjs. Patienten känner inte igen infarktsymptomen eller tänker att de går över bara han eller hon vilar. Det enda rätta sättet att reagera är att ringa 112.
Den andra orsaken, och den som försätter människor i en ojämlik ställning, är avsaknaden av kardiologjour. Stora regionala skillnader råder beträffande jourverksamheten. Enligt sakkunniga råder den bästa joursituationen i Helsingfors och Tammerfors och sämst är den i Sydöstra Finland, Kajanaland och Lappland. I Helsingfors och Tammerfors är dödligheten bland infarktpatienter omkring tio procent medan den på de sämre områdena kan vara till och med trettio procent.
Enligt en del sakkunniga skulle redan tio regionala jourcentra korrigera situationen. Som en orsak till den bristande jourverksamheten har angivits de höga kostnaderna. Ändå är vårdkostnaderna per patient lägst på de områden, där jouren fungerar, eftersom patienterna tillfrisknar snabbare och bättre. De återvänder också oftare till arbetslivet, medan en utvidgad infarkt med större sannolikhet leder till sjukpensionering. Här är ännu en orsak att komma bort från finansiering som distribueras via flera kanaler och som leder till deloptimering.
På våra sjukhus vårdas årligen 18 000 infarktpatienter och av dem dör cirka var tionde. Allt som allt uppgår infarktdödsfallen årligen till 6 000–8 000. Alltför många av dem beror på det, att man inte kallar på hjälp i tid. Kom alltså i håg 112!