Ensamförsörjarpappans ödesögonblick

HELT OVÄNTAT OCH UTAN VARNING

Risto hade spelat fotboll i 50 år, men plötsligt var det närapå slutspelat. I matchen mellan Vandalaget Korson Palloilijat och Kasavuoren Urheilijat från Grankulla sackade han ihop på plan. Hans hjärta hade stannat.

– Dagen hade börjat utan stress. På vägen till planen pratade vi ditt och datt med kompisarna i bilen och ingenting signalerade på förhand att något var annorlunda. Jag hade aldrig kunnat tänka mig
att jag strax skulle ligga livlös på spelplanen.

DRAMATISKA MINUTER

Efter att Risto kollapsat började en kamp mellan liv och död. Till all tur fanns det ett tjugotal människor omkring honom som visste vad man skulle göra. Spelkamraterna ringde direkt nödnumret 112 och började återuppliva Risto med hjärt-lungräddning. Någon visste att det fanns en hjärtstartare på idrottsinstitutet intill och strax var den på plats så Ristos hjärta fick de elchocker det behövde.

– Jag minns att jag före spelet började stack mig in på toaletten på idrottsinstitutet, i samma korridor där hjärtstartaren fanns. Det var en otrolig tur att dörrarna till institutet inte var låsta under vår match. Det var undantagsvis öppet på grund av ett ungdomsevenemang i huset. Om dörrarna hade varit låsta skulle jag knappast sitta här och berätta min historia.

SPELKAMRATERNAS ROLL VAR AVGÖRANDE

Noux och Solvalla idrottsinstitut ligger “långt från allt”, som Risto uttrycker det. Det innebar att det
tog ungefär 20 minuter från att man ringde 112 till att ambulans och akutvård var på platsen. Eftersom den allra mest avgörande tiden med tanke på om man överlever ett hjärtstillestånd är de första fem minuterna var det livsviktigt för Risto att det fanns kunniga hjälpare och en hjärtstartare på nära håll.

– Tur att hjälpen fanns nära, trots att vi var långt från allt. Några funderingar om var annanstans det
här i mitt fall hade kunnat hända har jag inte haft. När man har tillbringat så mycket av sitt liv på fotbollsplanen som jag så var det självklart att det var där det skulle ske.

DJUP TACKSAMHET TILL SPELKAMRATER OCH VÅRDPERSONAL

Även om man kunde tro annat så talar Risto gärna om de dramatiska händelserna i somras. Att tala om det har inte bara hjälpt honom, utan också hans anhöriga att bearbeta det skedda.

När Risto talar är det uppenbart att han känner stor tacksamhet till spelarna i Korson Palloilijat och Kasavuoren Urheilijat. Han glömmer inte heller de kunniga akutvårdarna eller vårdpersonalen på sjukhusen i Mejlans och Pejas. Tack vare deras insatser och att det fanns en hjärtstartare på platsen gick hans liv till förlängning.

– Så fort jag kom hem från sjukhuset for jag för att se mitt hemmalag spela. Mest bubblade känslorna ändå i den match då jag själv fick spela igen. Av en händelse var det en match mot just Granilaget Kasavuori. I den matchen såg jag alla mina kompisar som hade varit med och räddat mitt liv. Jag fick ett härligt mottagande och det var nog känsla i våra highfives. Det var faktiskt tufft!

RISTO SPELAR VIDARE

Trots att Risto efter ballongvidgningen som gjordes i Mejlans måste äta medicin resten av sitt liv har han inte behövt sluta med fotbollen. Hur viktigt det är för honom kan han inte ens uttrycka.

– Om jag hade varit tvungen att lämna fotbollen så hade det varit både fysiskt och psykiskt så tungt att det inte finns.

Till all tur fortsätter matcherna.

STÖD ARBETET FÖR ATT GÖRA FINLÄNDSKA HJÄRTAN TRYGGA

Genom att ge ett bidrag främjar du finländarnas kunskaper i hjärt-lungräddning och förutsättningarna för att det ska finnas en hjärtstartare att använda i en nödsituation.

Hjärtförbundet administrerar den riksomfattande tjänsten defi.fi som hjälper dig lokalisera de närmaste hjärtstartarna – även via appen 112 Suomi. I takt med att tjänsten blir mer känd och antalet registrerade hjärtstartare ökar har allt fler en chans att räddas efter hjärtstillestånd.

Stöd vårt viktiga arbete med ett bidrag så vi kan öka finländarnas chanser att agera livräddare när någons hjärta stannar. Det kan hända vem som helst.

STÖD ARBETET FÖR ATT GÖRA FINLÄNDSKA HJÄRTAN TRYGGA