Runt samma bord
I oktober deltog jag i Polvijärvi i Norra Karelen i läkardagarna för Karelen på båda sidorna av gränsen. Det var intressant att se, med vilken iver de verksamhetsmodeller som baserar sig på Norra Karelenprojektet håller på att rota sig också i Karelska republiken.
Till exempel är grupper och verksamhet för stöd av likställda som fungerar som rollmodeler bekanta för finländarna, men ännu nya verksamhetsmodeller i Ryssland. Man följer med Karelska republikens hälsoprojekt i hela landet och de tas också i användning i olika delar av Ryssland.
Enligt Finriski-undersökningen har både de socioekonomiska och regionala hälsoskillnaderna i Finland vuxit oberoende av det, att man har försökt påverka dem. Bäst har man lyckats då, när människorna sporrats till att själva utveckla sina liv och de tas med i beslutsfattande som berör dem själva.
Då Hjärtförbundsfolket för en knapp månad sedan samlades i Seinäjoki var de speciellt bekymrade över det, att beslutfattande angående planeringen av bl.a. social- och hälsoservicen tycks försvinna allt längre bort från kommuninvånarna.
Samhällsstrukturerna är avsedda att tjäna människan och inte tvärtom. Medborgarna måste ha tillfälle och möjlighet att påverka sådant beslutsfattande som berör dem själva, utan att de stämplas som ”flygekorrar” eller ”människosköldar”.
Hjärtförbundet är språkrör för nästan 80 000 medborgare, som är intresserade av hjärtats hälsa. Vi har byggt omfattande nätverk till andra organisationer på social- och hälsoområdet och tillsammans med Hjärnförbundet och Diabetesförbundet utför vi ett omfattande utvecklingsarbete med Ett liv.
Skulle det vara för mycket begärt, att medborgarorganisationernas representanter skulle sitta med runt överläggningsbordet redan då, när det på sote-områdena förs överläggningar om anordnandet av social- och hälsoservicen.