Visste du, att den viktigaste länken i återupplivningskedjan kan vara just du?

I butiken faller någon plötsligt ihop på golvet. Människorna i närheten stannar upp och följer med situationen. Vad borde man göra?

Efter en stunds tvekan börjar en person på platsen agera. Hen går fram och börjar hjälpa, försöker väcka den som fallit och ber en person i närheten att ringa nödnumret 112. Då det visar sig, att personen på golvet inte andas normalt, inleder hjälparen yttre hjärtmassage och ber en annan att på appen 112 Suomi ta reda på, om det i närheten finns en hjärtstartare. Lyckligtvis finns en sådan i butikens infopunkt. Ingen av hjälparna har tidigare använt en hjärtstartare i en verklig situation. Genom att följa apparatens instruktioner lyckas man ändå använda den. Snart anländer akutvården och tar över.

Situationen är fiktiv, men varje år uppstår många liknande situationer i Finland. Gemensamt för dem är det, att den första personen på plats för att hjälpa nästan alltid är en vanlig människa, en människa som besluter sig för att agera. Få av oss behöver någonsin använda vår återupplivningskunskap. Om du ändå hamnar i en sådan situation, kan det vara just du som är den viktigaste hjälparen för personen som drabbats av ett hjärtstillestånd.

MAINOS (JUTTU JATKUU ALLA)

En person med ett hjärtstillestånd behöver omedelbar hjälp. Ett snabbt kallande på hjälp och ofördröjt inledande av hjärt-lungräddning ger den största sannolikheten för att personen ska klara sig. Då återupplivningen inleds omedelbart är prognosen för personen som får hjälp betydligt bättre.

De flesta tänker inte ens på återupplivning innan någon i ens närmaste krets eller man själv ställs inför en nödsituation. Just därför skulle det vara viktigt att träna återupplivningsfärdigheterna.

För att hjälpa krävs inte perfekt kunnande

Skolning ger återupplivningen säkerhet och snabbhet. Viktigast är ändå inte ett perfekt utförande, utan det, att man vågar agera. Nödcentralen ger under telefonsamtalet klara instruktioner för hur man ska gå till väga och genom att följa dem klarar man sig säkert. Att känna igen livlöshet, kalla på hjälp och inleda yttre hjärtmassage kräver alltså inte hälsovårdsutbildning eller ens tidigare erfarenhet.

Ett hjärtstillestånd sker ofta mitt i den vanliga vardagen: hemma, på arbetsplatsen eller i samband med ett fritidsintresse. Många som drabbats av ett hjärtstillestånd har klarat sig just därför, att människor i närheten har vågat agera. Maken har inlett återupplivning hemma innan ambulansen kommer, arbetskamraten har hämtat den närmaste hjärtstartaren eller en utomstående i en idrottshall har känt igen situationen och snabbt kallat på hjälp.

Många känner sig osäkra på sitt eget kunnande. Det avgörande i sådana här situationer är ändå inte en perfekt teknik utan det, att någon tar i tu med återupplivningen.

Varför är just lekmannens aktivitet så viktig?

Sakkunniga på området talar om hjälpandet av en hjärtstilleståndspatient som en överlevnadskedja. Första länken i kedjan är att känna igen situationen och kalla på hjälp. Därefter följer en snabbt inledd återupplivning. Då akutvården anländer övertar yrkespersonerna ansvaret.

Varje länk i den här kedjan är viktig, men med tanke på överlevnaden är kedjans första skeden de mest betydelsefulla. Inte ens den bästa intensivvård kan kompensera för de dröjsmål som skett under de första minuterna. Akutvården anländer till platsen så fort som möjligt, men det lyckas sällan på mindre än fem minuter efter ett hjärtstillestånd. I det glest befolkade Finland kan det dröja t.o.m. tiotals minuter innan hjälpen är på plats. Med lekmannaåterupplivning köper man tid tills dess, att yrkespersonerna anländer.

När människor vågar agera, då inleds kedjan. Och ju oftare kedjan inleds i tid, desto oftare har en person med ett hjärtstillestånd möjlighet att klara sig.

Modet förstärks genom träning

Mången finländare har någon gång fått skolning i återupplivning, men säkerheten försvinner lätt, om man inte har möjlighet att repetera sina färdigheter. Ifall inlärning av återupplivning skulle påbörjas redan i lågstadiet och träning skulle ske årligen under hela grundskoletiden, skulle antalet allt modigare återupplivare så småningom växa.
I många europeiska skolor får eleverna årligen undervisning i återupplivning. I bakgrunden finns den tanken, att återupplivningskunskap är en kritisk medborgarfärdighet som alla borde behärska, på samma sätt som trafikregler eller simkunnighet.
Man behöver inte vara en yrkesperson inom hälsovården för att lära ut hjärt-lungräddning. I den internationella verksamhetsmodellen Kids Save Lives skolas lärarna i att lära ut återupplivning till sina egna elever. Undervisningen kunde kombineras med läroinnehållet i t.ex. idrott, hälsokunskap eller biologi. Modellen, som också används på sina håll i Finland, grundar sig på tanken, att det är varje barns rättighet att lära sig färdigheter som räddar liv. Lärarnas utbildning bör koordineras nationellt.
Det är sist och slutningen inte fråga om teknik. Det är fråga om att våga hjälpa.

Kom ihåg dessa tre saker i en hjärtstilleståndssituation

1. Ring 112
Sätt på telefonens högtalarfunktion och följ nödcentralens instruktioner.
2. Påbörja återupplivning
Tryck mitt på bröstbenet, hårt och snabbt. Blås, om du kan och vill. Växla då mellan 30 tryck och 2 blåsningar.
3. Använd hjärtstartare
Om det finns flera personer på plats, be någon hämta en hjärtstartare (defibrillator). Den som finns närmast hittar du på appen 112 Suomi.
Viktigast är att så snabbt som möjligt börja hjälpa. Nödcentralen ger råd och hjärtstartaren handleder steg för steg användaren.

Det finns färdiga modeller för undervisning i återupplivning

Modellen Kids Save Lives, som i stor utsträckning används i Europa, erbjuder ett färdigt tillvägagångssätt för skolornas undervisning i att agera i återupplivnings- och nödsituationer. Till modellen hör skolning för lärarna samt läromedel i hjärt-lungräddning, i användning av hjärtstartare och i att agera i en nödsituation.

Undervisningen kan anpassas till att passa olika åldersgrupper. Fastän yngre elever ännu inte effektivt skulle orka återuppliva en vuxen, kan de kalla på hjälp, hämta hjärtstartare och vägleda en kunnigare hjälpare till platsen.
Liksom i förstahjälpkunskaper i allmänhet, sänker tidigt inlärda kunskaper trösken för att senare agera i en verklig situation. Också ett barn kan rädda ett människoliv.

Medborgarinitiativ: Återupplivningskunnande och regelbunden träning borde påbörjas redan som barn

Ett färskt medborgarinitiativ föreslår, att återupplivningskunskap skulle ingå som en del i grundskolans undervisning. Initiativets mål är, att alla Finlands grundskolelever årligen skulle få undervisning, anpassad till deras ålder, i att känna igen livlöshet, ringa nödsamtal, i hjärt-lungräddning samt i användningen av defibrillator eller hjärtstartare. Syftet är att förstärka barns och ungas beredskap till att agera i nödsituationer samt att på lång sikt förbättra befolkningens återupplivningsfärdighet.

I dag finns det stora variationer mellan skolorna i Finland beträffande undervisningen i återupplivning. Trots att en del av skolorna anordnar undervisning i anslutning till ämnet, är undervisningens innehåll inte strukturerat och i många skolor anordnas ingen undervisning alls. Till följd av detta förverkligas inte barns och ungas återupplivningskunskaper jämlikt, utan är beroende av boendeort, skola och lokala resurser.

Enligt Hjärtförbundets frågeundersökning Suomi elvyttää, är det största hindret för att påbörja återupplivning osäkerhet om det egna kunnandet. Trots att en stor del av finländarna har fått återupplivningsskolning, känner över en tredjedel osäkerhet i en återupplivningssituation eller upplever, att de inte kan fungera rätt. Upphovsmännen till initiativet betonar också, att inlärandet av återupplivningsfärdigheter och regelbunden träning lönar sig att påbörja redan som barn, då det är naturligt att lära sig nytt och tröskel för att agera kan göras låg.

I Finland får uppskattningsvis 4 000 personer årligen hjärtstillestånd någon annanstans än på sjukhus. Avgörande för prognosen i dessa fall är det, hur snabbt andra personer på platsen förstår vad som hänt, påbörjar lekmannaåterupplivning och kallar på hjälp. Behandlingen av ett hjärtstillestånd inleds redan innan ambulansen anländer. Ifall situationen inte känns igen och återupplivning inte påbörjas, fås de förlorade minuterna inte tillbaka. Världens bästa intensivvård eller snabbaste akutvård kan inte kompensera de förlorade minuterna.

Återupplivningskunskap är en medborgarfärdighet, som bär genom hela livet. Då vi lär ut den här kunskapen åt barnen i dag, fostrar vi en generation, som kan och vågar hjälpa i morgon.

Läs också Eeva Hietalahti: Vågar du hjälpa?