Diabetes och hjärtat – ett starkt par

Diabetes indelas grovt taget i två undertyper. Typ 1 diabetes kallas insulinbrist-diabetes. Orsaken till den är att bukspottskörtelns insulinproducerande celler förstörts. Ca 10 – 15 % av diabetikerna i Finland lider av typ 1 diabetes. Typ 2 diabetes börjar i allmänhet i vuxenåldern, och i bakgrunden förekommer ofta övervikt. För litet insulin utsöndras i förhållande till behovet, då dess effekt i vävnaderna har försvagats.

Tidigare kallades typ 1 diabetes för barn- och ungdomsdiabetes och typ 2 formen för vuxendiabetes. Nu har dessa namn övergivits, eftersom man kan insjukna i typ 1 diabetes i vilken ålder som helst, och allt yngre insjuknar på grund av överviktsproblemet i typ 2 diabetes. Man vet, att flera undertyper förekommer, och det är möjligt att klassificeringen preciseras under de närmaste åren.

Diabetes kan misstänkas på basen av symptomen. Typiska symptom är törst, ökade urinmängder, kraftlöshet, försämrad syn och avmagring. Å andra sidan kan diabetes vara symptomfri, varför diagnosen ofta kan fördröjas med t.o.m. flera år.

Vid diabetes är blodsockret förhöjt under en längre tid. Som undersökning räcker i allmänhet mätning av fasteblodsockret och HbA1c-värdet, ibland görs dessutom ett sockerbelastningstest. I tabell 1 förklaras, vad mätresultaten innebär.

Fördiabetiska resultat är ett starkt budskap om hotande diabetes. Senast i det här skedet skulle det löna sig att satsa på förändrade levnadsvanor, eftersom diabetes ännu kunde förebyggas, t.ex. med bantning. Också fördiabetes är en riskfaktor för artärsjukdomar.

Tabell 1. Gränsvärden för blodsockret, för HbA1c-värdet, som mäter sockerbalansen under en längre tid, och för sockerbelastningstestet.

Hjärtsjukdomar i anslutning till diabetes

Diabetes är en känd riskfaktor för kranskärlssjukdomen. Många som insjuknar i en hjärtinfarkt har diabetes, eller så konstateras den under samma sjukhusbesök.

Diabetikerns hjärtsymptom skiljer sig en aning från icke-diabetikerns. Diabetiker har sällan den typiska bröstsmärtan, och hos många är sjukdomen t.o.m. symptomfri. Trots att det hos diabetiker är allmänt med lindriga symptom eller symptomfrihet, ser de färska vårdrekommendationerna ingen nytta med att aktivt med specialundersökningar, så som belastningstest eller datortomografi, på förhand söka kranskärlssjukdom hos symptomfria personer.

Väsentligt är, att förebygga artärsjukdomen med den bäst kända metoden. Det ”skadliga” LDL-kolesterolet borde fås så lågt som möjligt. Målnivån är individuell, och i tabell 2 ser du, till vilken nivå man i olika situationer borde sträva. Målet för ett bra blodtryck är under 130/80 mmHg, och viktigt skulle vara att avstå från tobak och andra nikotinprodukter. Regelbunden motion och hjärtvänliga matvanor hör också till förebyggandet.

Under senare år har vi fått läsa nyheter om risk för diabetes i samband med statinmedicinering. Detta har observerats speciellt hos personer, som redan i utgångsläget uppvisar fördiabetiska laboratoriefynd. Statinbehandlingens betydelse i förebyggandet och behandlingen av hjärtsjukdomar är ändå så stor, att nyttan är klart större än en eventuell diabetesrisk, och medicineringen bör på grund av det här inte avslutas.

Diabetikern har en 2 – 4 gånger förhöjd risk att insjukna i hjärtsvikt jämfört med en icke-diabetiker, och de insjuknar i klart yngre ålder. Bakom hjärtsvikten finns förutom de vanliga kranskärlssjukdom och högt blodtryck, också högt blodsocker och övervikt.

Diabetes ökar också risken för förmaksflimmer, speciellt hos kvinnor. Risken för hjärninfarkt i anslutning till förmaksflimmer är förhöjd hos diabetiker, och därför är det nästan alltid nödvändigt med medicinering som förhindrar blodets koagulering, när förmaksflimmer konstateras. Förmaksflimmer kan visa sig i form av rytmstörningar, men det är mycket ofta symptomfritt. Att känna och med blodtrycksmätare följa med sin egen puls, hör till de baskunskaper, med vars hjälp rytmstörningen kan upptäckas.

Tabell 2. LDL-kolesterolets målnivåer för diabetiker. Andra riskfaktorer för artärsjukdom är t.ex. rökning, högt blodtryck och övervikt.

Omarbetat från källorna: God medicinsk praxis för dyslipidemier, God medicinsk praxis för typ 2 diabetes och 2023 ESC Guidelines for the management of cardiovascular disease in patients with diabetes.

Medicinbehandlingen av diabetes utvecklas

En del gamla diabetesmediciner visade sig vara skadliga, då de användes av patienter med hjärtsjukdomar, så som hjärtsvikt. Därför förpliktar medicinalmyndigheterna numera läkemedelsbolagen att noga undersöka nya diabetesmediciners lämplighet för hjärtpatienter. Två nya medicingrupper, de s.k. SGLT2-hämmarna och GLP1-agonisterna, har oförmodat visat sig vara både trygga och mycket nyttiga. Medicinerna tycks förebygga nya hjärtincidenter, de inverkar alltså skyddande på hjärtat och det övriga blodcirkulationsorganet. Dessa nykomlingar har tagits i flitigt bruk också i Finland, ofta jämsides med den gamla metformin, eller t.o.m. som första medicin.

Sammanfattning:

• Diabetes kan förebyggas med motion, rätt slags kost och viktkontroll. Med samma levnadsvanor förbättras diabetikerns sockerbalans.
• Om du inte ännu har diabetes, begär aktivt, att ditt blodsocker följs upp i samband med kontrollbesöken för hjärtsjukdomen. Det lönar sig att söka diabetes.
• Om du har diabetes, be din läkare kontrollera, att ditt värde är inom målgränserna, och din medicinering enligt de nyaste vårdrekommendationerna.