Flytta dig till innehållet

Försvara ditt hjärta

Sameuropeisk jätteundersökning ger ny kunskap om stressens inverkan på hälsan.

Eija Seppänen
Julkaistu 20.9.2013
Uppdaterad 25.8.2018

Ett krävande arbete och små påverkningsmöjligheter är en utmanande kombination för hjärtat. Om du inte kan inverka på någondera av dem, fäst åtminstone uppmärksamheten på det, vad du äter och hur mycket du sover och motionerar. Genom att sköta om dig själv minskar du din insjukningsrisk.

Hjärtat bultar, blodtrycket stiger och svetten bryter fram. Bekanta stressreaktioner, men lyckligtvis övergående. Efter en stressituation återgår kroppen så småningom till viloläge. De hjärt- och kärlsjukdomar, som utvecklas under årtiondens lopp, är fortfarande väldigt okända för hälsan.
– Det har antagits, att arbetsstress har ett samband med ett flertal av våra folksjukdomar, men exakt kunskap om dessa samband har saknats. Under vilka förhållanden och för vem arbetsstress är speciellt skadligt, har man inte vetat, berättar professor Mika Kivimäki vid Arbetshälsoinstitutet.
Nu har man fått ny kunskap. Arbetshälsoinstitutet har deltagit i en omfattande sameuropeisk undersökning, i vilken man gått igenom uppföljningsmaterial om knappt 200 000 personer i arbetsför ålder. Det här är första gången man har möjlighet att på ett tillförlitligt sätt analysera olika delgrupper och med tanke på hälsan identifiera speciella riskgrupper.

Hälsosamma levnadsvanor som medicin

Det har redan i årtionden talats för hälsosamma levnadsvanor och enligt de nyaste forskningsresultaten finns det ännu täckning för detta.
– Ohälsosamma levnadsvanor är en klart större risk för utvecklandet av hjärtsjukdomar än arbetsstress, sammanfattar Mika Kivimäki.
– Om arbetet är stressande, bör man fästa alldeles speciell uppmärksamhet på levnadsvanorna, eftersom dessa tillsammans ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är viktigt med regelbunden motion och att man håller vikten under kontroll. Viktigt är också, att blodtrycks-, kolesterol- och blodsockervärdena är i skick och att man inte röker. Ju fler riskfaktorer det finns, desto större är risken för att man insjuknar.
– Förekomsten av hjärtsjukdomar är betydligt mindre bland personer med hälsosamma levnadsvanor än bland dem, som har minst två ohälsosamma levnadsvanor. Dessa är tobak, för mycket alkohol, övervikt och brist på motion, räknar Kivimäki upp.
Till samma riskgrupp kan man också lägga andra artärsjukdomar, såsom störningar i hjärncirkulationen och diabetes. Till exempel är var fjärde av dem som drabbas av hjärninfarkt i arbetsför ålder.

Vardagsmotion lönar sig

Enligt forskningsresultatet har arbetsstress ett samband med ringa motion under fritiden.
– För den som lider av stress kan det vara svårare än för andra att sköta om sin fysiska kondition och vikt, gissar Kivimäki.
Bland rökare tycks arbetsstress öka antalet rökta cigarretter med cirka tre per vecka. Däremot ökade arbetsstress inte benägenheten för att börja röka. Bland personer som använder måttligt med alkohol är arbetsstress sällsyntare än bland storkonsumenter eller helt nyktra.
– En överdriven alkoholkonsumtion och ökad rökning kan å andra sidan vara medel för att behärska stress och lindra stressymptom.
Sambandet mellan arbetsstress och vikt är enligt Kivimäki komplicerat. Stress tycks ha ett samband med viktminskning hos en del arbetstagare och med viktökning hos andra. Hos en stor del av människorna har arbetsstress inget som helst samband med viktförändringar. Andelen stressade arbetstagare är dock större både i grupperna med under- och med övervikt.
Vad nytt berättar undersökningen om det, vad annat än hjärtat som påverkas av arbetsstress?
– Arbetsstress hade inget samband med förekomsten av cancer. Något klart samband med utvecklandet av astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom kunde inte heller hittas. Däremot tycks det finnas ett samband mellan arbetsstress och depression, och forskningen om detta fortsätter, summerar Mika Kivimäki.

Osäkerhet beträffande arbetet tynger personer över 50

Arbetsstress är på ett jämlikt sätt skadligt för alla som drabbas, oberoende av kön, ålder, ekonomisk ställning eller land. Ett undantag från denna allmänna linje är arbetstagarnas inställning till osäkerhet i arbetet. Osäkerhet beträffande arbetet ökade insjukningsrisken bland personer över 50 år.
– Det skulle vara viktigt att minimera osäkerheten beträffande arbetet bland äldre arbetstagare, eftersom denna osäkerhet har ett starkare samband med hjärtsjukdomar hos personer över 50 år än hos yngre.
Överlånga arbetsdagar tycks vara ett gissel bland skolade unga och medelålders personer. I undersökningen hade också långa, över tio timmars arbetsdagar, ett samband med ökad risk för hjärtsjukdomar.
– Människokroppen, och varför inte också själen, behöver vila. Det vittnar det här resultatet tydligt om.

En bra chef är guld värd

Betydelsefullt med tanke på arbetsstress är kontrollen av det egna arbetet.
– Kombinationen stressande arbete och små påverkningsmöjligheter ökar risken för en hjärtsjukdom, säger Kivimäki.
I löpande band- och monteringsarbete är det bandet som bestämmer takten, inte arbetstagaren. En känsla av att stå vid ett löpande band kan såväl en möbelmontör som en packare av halvfabrikat och en hälsocentralläkare ha.
– Arbetsarrangemangen görs i allmänhet enbart ur produktivitetens synvinkel, då arbetet borde planeras också ur arbetstagarens synvinkel. Ingen vill vara en förlängning av en maskin eller ett löpande band.
Stor uppmärksamhet har fästs på enformigheten i fabriksarbete. Teamarbete och jobbrotation är många steg i en bättre riktning. På hälsocentraler har man också fått goda erfarenheter till exempel av arbete med läkare – skötare -arbetspar. Då arbetsmotivationen och -trivseln ökar förbättras också effektiviteten. Slutresultatet är alltså det samma, fastän infallsvinkeln är betydligt sundare.

197 000 personer i arbetsför ålder undersöktes i 7,5 års tid

I forskningshelheten, som pågick åren 2011-2012, ingick 13 europeiska uppföljningsundersökningar. Det var fråga om en undersökning som var mer än två gånger större än tidigare publicerade motsvarande undersökningar om arbetsstress.
Sammanlagt 197 000 personer i arbetsför ålder uppföljdes under i medeltal 7,5 års tid. Fån Finland deltog i undersökningen bland annat Arbetshälsoinstitutets Kommun 10- och Sjukhuspersonalens välmåendeundersökningar.
I undersökningen har deltagit de viktigaste europeiska arbetsstressforskarna från åtta länder. Förutom Finland har Sverige, Danmark, Tyskland, Holland, Belgien, England och Frankrike deltagit. I forskningsprojektet representerades Finland av Arbetshälsoinstitutet.

Resultaten har publicerats i läkarvetenskapens ledande tidningar, bl.a. Lancet och British Medical Journal.

Förnya rutinerna

Redan små förändringar i vardagens arbetsrutiner är viktiga.

  • Om du utför sittande arbete, stig upp minst en gång per timme. Redan det, att stiga upp är bra, men det skadar inte heller att litet röra på benen. Räta på ryggen, rulla på axlarna, tänj nacken, rulla på vristerna. Om dina arbetskamrater undrar vad du sysslar med, uppmana dem att komma med. Gå till exempel tillsammans fem gånger ner på huk.
  • Om du åker till arbetet med allmänna kommunikationsmedel, stig av en eller två hållplatser tidigare och promenera den återstående sträckan. Litet motion i både början och slutet av arbetsresan sätter igång blodcirkulationen och gör tanken klarare.
  • Fundera på, om du kunde cykla till jobbet. De som på allvar fått smak för cykling, trampar på året runt.
    Använd trappor. Glöm hissen och ta första steget. Det här är vardagsmotion som bäst. På mycket kort tid märker du, att du gör framsteg. Inget flämtande mer!
  • Åt en ordentlig lunch. Den gör att tankarna på arbetet och chokladstängerna i skrivbordslådan släpper.

 

Artikelförfattaren är kommunikationschef för projektet Ett liv.
Ett liv är Hjärnförbundets, Diabetesförbundets och Hjärtförbundets gemensamma projekthelhet, vars mål är att främja artärhälsa.

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat