Bli bekant med förmaksflimmer
Förmaksflimmer är en allmän rytmstörning. Det har uppskattats, att det i Finland finns närmare 250 000 förmaksflimmerpatienter.
Vid förmaksflimmer upphör den regelbundna sammandragningen i hjärtats förmak, och ett slags flimmertillstånd uppstår i dem. Det här leder till att förmakens regelbundna sammandragning störs, den blir oregelbunden. Pulsen känns ojämn.
Förmaksflimmer uppstår ofta i samband med en annan hjärtsjukdom. Typiskt är, att det drabbar en person med hjärtsvikt eller läckage i mitralisklaffen. Men förmaksflimmer kan också vara en självständig sjukdom, då inget strukturellt fel i hjärtat kan hittas. Till och med en ung idrottare kan få förmaksflimmer. Också faktorer som är oberoende av hjärtat kan utlösa det, till exempel alkohol eller överfunktion i sköldkörteln.
Orsakerna till en rytmstörning är alltså många, och det är också symptomen. En del upplever symptomen som störande, hjärtat bultar, de har andnöd och svindel. Hos andra igen ger rytmstörningen inga symptom. Enligt Hjärtförbundets utredning upplever kvinnor oftare än män besvärande rytmstörningssymptom.
Förmaksflimmer behandlas på många sätt
Förmaksflimmer kan komma som anfall, då rytmstörningen oberoende av situationen kommer slumpmässigt, och upphör av sig själv efter att ha pågått under varierande tid, ofta i några timmar.
Anfallet går inte alltid om av sig själv, utan det behövs en åtgärd, en kardioversion, för att återställa en normal rytm.
Förmaksflimmer kan vara en bestående hjärtrytm, då man inte längre försöker återställa en normal rytm. Med betablockare justeras pulsen till en lämplig nivå, så att hjärtats rytm inte känns obehaglig.
Om anfallen orsakar svåra symptom, kan det bli nödvändigt att pröva olika rytmstörningsmediciner. Med kateterablation vid förmaksflimmer strävar man till att med ärrlinjer avskilja de härdar där rytmstörningen föds, och därmed förhindra att störningen inleds. De här åtgärderna utförs på universitetssjukhus, i Finland drygt 1000 per år.
Oberoende av om ett förmaksflimmeranfall kommer bara ibland eller ofta, om det ger symptom eller inte, så har rytmstörningen en tråkig sidoeffekt, risken för hjärninfarkt. När regelbunden sammandragning i det vänstra förmaket saknas, kan blod samlas i dess väggar, men speciellt på botten av förmaksörat. Då blodet står stilla, inleds koagulationsprocessen. Det blodkoagel som bildats kan föras vidare med blodströmmen, och ett koagel som hamnar i hjärnan kan orsaka allvarliga förlamningssymptom. Därför behöver de flesta förmaksflimmerpatienter koaguleringsförhindrande medicinering.
Den individuella risken för en propp bedöms för var och en med en riskpoängsättning. Enbart åldrandet höjer risken så betydligt, att medicinering nästan undantagslöst är nödvändig för alla över 75 år. Risken ökar dessutom av andra hjärtsjukdomar, så som kranskärlssjukdom och hjärtsvikt samt högt blodtryck och diabetes. Det finns fem medicinalternativ: det gamla Marevan® och fyra nyare (apixaban, dabigatran, edoxaban och rivaroxaban). Medicinpatenten för de sistnämnda upphör inom kort, vilket innebär att billigare generiska preparat kommer ut på marknaden och priserna klart går ner.
Undersök ditt hjärtas rytm
Fastän förmaksflimret inte skulle orsaka några hjärtsymptom, kan det ändå orsaka en hjärninfarkt. Därför lönar det sig att känna till möjligheten för förmaksflimmer, fast sådant ännu inte skulle ha konstaterats. Speciellt viktigt skulle det vara för personer, som vet sig tillhöra gruppen med stor risk för propp, att då och då följa med sin puls.
Då blodtrycket mäts är det lämpligt att också undersöka pulsnivån. Om pulsen tydligt har förändrats sedan senaste gång, kan det vara fråga om en rytmstörning. Vid förmaksflimmer är pulsen ofta högre och mätaren kan ge upplysning om en rytmstörning. Det lönar sig att lära sig känna sin egen puls, och lägga märke till, om den är jämn eller ojämn. Vid handledsartären är det lätt att hitta pulsen, och övning ger färdighet.
I samband med förmaksflimmer finns risk för störningar i hjärncirkulationen
Risken minskar med regelbunden användning av koagulationsförhindrande medicinering. Att glömma medicinen ökar risken för en allvarlig hjärninfarkt.
Behandling av rytmstörning. För symptomfria personer räcker medicinering med betablockare, som lugnar ner rytmen. Vid förmaksflimmeranfall som ger symptom kan man försöka svänga rytmen med kardioversion, men för att kontrollera den behövs rytmstörningsmediciner, och i bland kateterablation.
Behandlingen av riskfaktorer. En god behandling av grundsjukdomar, så som blodtryck, sömnapné och diabetes underlättar också kontrollen av förmaksflimmer. Undersökningar visar, att hos personer med övervikt minskar och lindras förmaksflimmeranfallen med hjälp av bantning.