Veckan efter midsommaren gjorde Jakobstadsnejdens Hjärtförening och Kronoby Hjärtförening en mycket intressant och givande bussresa tillsammans österut i vårt vackra land, med Greger Lindell som chaufför. Sammanlagt 55 ”hjärtevänner” deltog. Vi startade i arla morgonstund på tisdagen. Första anhalten var en kaffepaus i Alavo och därefter styrde vi kosan via Etseri, Multia och Petäjävesi till Jyväskylä där vi åt lunch på Restaurang Vesilinna, med en vacker utsikt över Jyväskylä. En stad med många hus ritade av Alvar Aalto, bl.a universitetet. Efter den välbehövliga lunchen styrde Greger sin buss mot Varkaus och till ett unikt Musikmaskinmuseum i en gammal skola. Det var mycket imponerande och intressant att höra och skåda självspelande flyglar, pianon och orglar av olika slag och storlek! Gamla tiders och nyare tiders Jukeboxar.m.m.
Efter en på många sätt varm och ibland nästan het resa anlände vi till det kanske viktigaste målet för vår resa, dvs Nya Valamo kloster i Heinävesi. En fin plats, där man på ett förunderligt sätt kände både lugn och frid, vackert belägen på en udde. Efter att vi fått våra hotellrum var vi några som besökte gudstjänsten i stora kyrkan kl. 18 innan god middag avnjöts på Trapesan, dvs restaurangen. Några morgonpigga besökte gudstjänsten kl. 06.00 följande morgon. Enligt vår guide har alla rätt att närvara i kyrkan vid gudstjänsterna och komma och gå när de vill. En promenad runt området under sena kvällen gav en helhetsblick över klostrets domäner, med odlingar och fårhagar. Förtöjd vid bryggan låg insjöbåten Elviira i solskenet. (Elviira påminde om Tankarbåten Jenny) Följande morgon efter frukosten följde guidning både på finska och svenska. Guidningarna gav mycket information om bl.a. den nya kyrkan, ikonostaserna och den gamla kyrkan och klostrets och ortodoxa kyrkans historia. Klostret har som känt en dramatisk historia genom flykten från Valamo i Ladoga år 1944. Idag finns det 13 munkar och 5 noviser i klostret. Så de ser med tillförsikt på framtiden. I butiken såldes böcker, vaxljus, öl och klostrets egna vinsorter m.m.
Guidningen var den sista programpunkten vid klostret och då var det dags att dra vidare mot Punkaharjuåsen, denna unika och vackra nationalpark. I restaurangen vid hotell Kruunupuisto som är beläget invid åsen åt vi lunch i en fantastisk miljö.
Nästa mål för vår resa var ryska gränsen i Parikkala (Pedersöres vänkommun) På grund av buskaget såg vi tyvärr bara en skymt av gränsmarkeringarna på den gemensamma finsk-ryska gränssjön, som är en vik av Simpelejärvi sjö.
I Parikkala besökte vi en speciell och intressant sevärdighet nämligen Veijo Rönkkösen Patsaspuisto (statypark) som består av en massa statyer som Rönkkönen under sin livstid gjort i cement. Den har visats i tv-programmet Egenland.
Nästa anhalt var Kerimäki och världens största träkyrka. På grund av att bussen inte tilläts köra upp till kyrkan, som ligger på en hög backe, blev vi tvungna att traska upp i sol och ca 30 graders värme. Det var kämpigt för många ”hjärtevänner”. Men kampen lönade sig. Kyrkan som rymmer 5.000 personer var mycket imponerande till sin storlek åt alla håll. En utmärkt svenskspråkig guidning fick vi av en jakobstadsbo i förskingringen. Vi sjöng ”Blott en dag” och ”Härlig är jorden” i kyrkan som har en fantastisk akustik.
Följande stopp på vår resa var Nyslott med Olofsborg och med dess livliga och intressanta torg. Då vi fått våra fina hotellrum och installerat oss serveredas vi en utsökt middag i en annan del av hotellet. Efter frukosten följande morgon besökte en del av oss Olofsborg som är en imponerande historisk byggnad.
Så var det dags för Sankt Michel. Lunch avnjöts på restaurang Talli och efter gruppfotografering körde vi runt i staden bl.a. förbi domkyrkan, Mannerheims staty och den skola som tjänstgjorde som högkvarter under krigen. Det var därifrån som marskalk Mannerheim, i sin egenskap av överbefälhavare ledde de för vårt land så avgörande krigen.
Fulla av nya, nygamla och intressanta erfarenheter och upplevelser var vi nu redo att anträda resan hemåt. Under hela bussresan hade vi sjungit allsång, berättat roliga historier, vitsar och hållit tal och haft mycket god och härlig gemenskap.
Men det var en sak som fattades och det var Gregers dragspelande. Följaktligen stannade han bussen i Saarijärvi vid en parkeringsplats, med en typisk finländsk rishög som fond. Greger steg ut och hämtade dragspelet och så samlades vi i skuggan av bussen och sjöng flera sånger till Gregers ackompanjemang. Samtidigt tackade vi honom för att han på ett utmärkt sätt organiserat resan Österut och även fungerat som chaufför och underhållit oss med sina historier och vitsar. Tack Greger! Då vi steg in i bussen kunde vi konstatera att bussens termometer visade +34 grader!
Sammanfattningsvis kan konstateras att det på flera sätt var en varm och ”hjärtlig” resa med god stämning och gemenskap. Och att Finland är ett skog-och sjörikt land. Tack alla ni som var med!