Kroppsfred tillhör alla – det behövs förändringar i pratet om vikt

Idealen och trycken i samband med vikt och kroppsstorlek utformar vår vardag och vårt välmående mer än vi ofta ens kan föreställa oss.

Vikt- och utseende-idealen växlar

Inställningen till utseende, vikt och kroppsstorlek har under historiens gång växlat mellan strängare och mera toleranta ideal. Professor Piia Jallinoja har under en lång tid undersökt vikt och fetma som ett sociologiskt fenomen:

– Då, när det fanns knappt om mat, gick inte majoriteten av befolkningen upp i vikt och därför var kroppens storlek inte heller på samma sätt en fråga som skar genom samhället. Enligt vår färska undersökning har en majoritet av finländarna bantat minst en gång i sitt liv och cirka hälften under det gångna året.

För närvarande syns tecken på det, att den kroppspositivitet som för några år sedan fick mycket publicitet, nu håller på att förlora sitt inflytande på det, hur vi talar om kroppens storlek. På det här kan för sin del inverka de nya fetmamediciner som kommit på marknaden.

– Medicinerna förstärker uppfattningen om att det, att övervikt bara är ett medicinskt problem och inte ett multifaktorellt, till exempel ett fenomen som utformas av människans levnadslopp, gener och miljö tillsammans. En avigsida kan också vara att de kulturella uppfattningarna om den idealiska kroppen blir allt stramare. Om dessa förväntningar inte uppfylls, så uppfylls inte heller moraliskt omgivningens krav. Ändå passar medicinen nödvändigtvis inte alla eller ger önskat resultat åt alla eller är för dyr, konstaterar Jallinoja.

Nyhetsrapporteringen skuldbelägger, ger inga lösningar

Rafflande rubriker om fetmans börda på nationalekonomin hjälper ingen att banta. Enligt Jallinoja ökar nyhetsrapporteringen om fetma skuldkänslorna, fastän syftet kanske skulle ha varit att fästa uppmärksamheten på hälsovårdens knappa resurser för behandlingen av fetma.

Psykolog Katarina Meskanen fortsätter:

– Då forskningsresultat om fetma på befolkningsnivå rapporteras problemcentrerat i nyheterna, är individen den, som får bära skammen. Nyheterna borde hellre lyfta upp behovet av resurser för en ändamålsenlig behandling av fetma och ett värdigt bemötande av människor i hälsovården.

Diskussionen och kommunikationen om fetma bör ändå fortsätta.

– Visst kan man prata om fetma, liksom om alla andra saker som påverkar hälsan. Det lönar sig, att i diskussionen hellre vara uppmuntrande och inspirerande, och hålla tyngdpunkten till exempel på motionerandets glädje, näringsrikt ätande och över huvud taget all verksamhet som oberoende av vikten betonar människans välmående, funderar Jallinoja.

Kroppskommentarer kränker integriteten

Nyhets rapporteringen om fetma kan få människor att tänka, att man har rätt att lägga sig i och ta ställning till andras kroppar och vikt. Enligt Meskanen angår ingen människas kropp någon annan.

– Ingen har rätt att på något sätt kritisera eller kommentera andra människors kropp eller storlek. Alla har rätt till att vara i fred med sin kropp utan tryck på att förändra den. Var och en borde kunna lita på, att inte bli dömd eller diskriminerad.

Fortsättningsvis lever envist den tanken, att kroppen på något sätt är en allmän egendom, och dess utseende och egenskaper fritt får kritiseras och kommenteras, både ansikte mot ansikte och på webben. Men negativa kommentarer kan orsaka djupa och bestående sår.

– Oombedda kommentarer om kroppen överskrider den personliga gränsen och ökar skamkänslan. Skam får människan att sluta sig och skärma av sig. Att ständigt vara på sin vakt, känna skam och rädsla för att avslöjas kräver enormt mycket energi.

Det här kan ta sig uttryck i det, att en person med övervikt inte upplever sin kropp värd att tas hand om, vilket paradoxalt kan leda till ohälsosamma levnadsvanor. Rädsla för osakligt bemötande kan också utgöra ett hinder för att uppsöka hjälp från hälsovården.

Att högt kritisera sin egen kropp påverkar också alla andra omkring en och kränker deras integritet.

– Med kommentarerna definieras vad som är ok och vad som inte är det. Det här får människor att kritiskt värdera också sin egen kropp, preciserar Meskanen.

När en kropp som gått ner i vikt beundras, kan detta förstärka uppfattningen om det, att det bara är en slank kropp som är värd att sträva efter och kan godkännas. Så här upprätthålls fetmans stigma.

– De beundrande kommentarerna innehåller det, att personen tidigare inte varit värd att uppmärksamma och orsakar en rädsla för att igen gå upp i vikt.

Tidigare var det vanligt att visa sin uppskattning med mat och att kommentera den egna och andras kroppar. I dag vet vi, att kropps- och viktkommentarer inte är rätt. Nu är det dags för en förändring.

Alla har rätt till kroppsfred

Meskanen förstår, att kommentarer om någon annans kropp och vikt eller att ge råd kan vara ett uttryck för omsorg. – Det här sättet är bara helt fel. Speciellt ett växande barns kropp borde absolut lämnas i fred. I stället kan man fråga barnet om skolan, kompisar och fritidsintressen.

Om man märker, att den andra blir ledsen över det man kommenterat, är det på sin plats att be om förlåtelse. – Det är också bra att förlåta sig själv, ifall man i sitt oförstånd handlat fel.

Kroppsfred i samband med utseende och storlek är enligt Meskanen en rättighet som tillhör alla. Viktigt skulle vara, att alla också tillåter sig själv den. Många som kämpar med vikten uppskattar andras kroppar, men inte sin egen. Att sluta betrakta sin kropp som värdelös eller åtminstone sluta att aktivt avsky den kan vara början till att godkänna sin egen kropp.

Det är bra att minnas, att i företagsvärlden drar någon alltid nytta av det, att människor är missnöjda med sin kropp, i en eller annan riktning. Trenderna går i vågor och media för våra tankar i olika riktningar.

– Rubriker som skriker ut överviktsproblemet är inte till fördel för någon. Viktproblemet kan inte heller förenklas till vad man väljer på sin tallrik eller en fråga om självdisciplin. Då människan lever i sin egen vardag, gör han eller hon dagligen hundratals små beslut i anslutning till sitt välmående. På dem inverkar bland annat orkandet, sömnens kvalitet och mängd, förhållandet mellan arbete och fritid, människorelationer och det psykiska välmåendet, betonar Meskanen.

Hälsa eller sjukdom är inte entydigt förknippat med det, hur människan ser ut eller hur stor han eller hon är. Man kan sköta om sitt välmående oberoende av vad man väger.