Att sköta om sina artärer besparar en från många sjukdomar senare i livet

Sjukdomarna ökar i takt med åldern, men med moderna metoder kan man bättre än tidigare sköta om åldringarna. Enligt undersökningar har äldre människor nytta både av förändringar i levnadsvanorna och också av medicinering. Till och med ballongutvidgning kan komma i fråga.
Viktigt är, att i tid hitta rätt behandlingsform:
– Då en lämplig medicinering inleds i tid, klarar man sig med mindre doser och kan undvika att sjukdomen förvärras. Om man tar till mediciner först då det är absolut nödvändigt, behövs ofta massivare behandlingar och större doser, säger specialläkare och professor i geriatrik, Timo Strandberg.

Kranskärlssjukdom och hjärtsvikt

Kranskärlssjukdom är fortfarande en allmän sjukdom. Nästan 55 000 finländare får under ett år vård på sjukhus för sin sjukdom och antalet gamla patienter växer.
Med dagens metoder kan man behandla kranskärlssjukdom oberoende av patientens ålder: enligt en undersökning har också personer över 75 år nytta till exempel av en ballongutvidgning:
– En ballongutvidgning lindrar framförallt symptomen. Prognosen igen kan man påverka med mediciner, säger Strandberg.
Det finns nu också flera åldersstigna patienter med hjärtsvikt än någonsin tidigare. Då blodtrycket under en lång tid är högt, tröttnar hjärtat och dess funktion försämras.
– Hos åldringar är denna sjukdom som ett syndrom med sina många bakgrundsfaktorer, till följd av högt blodtryck, kranskärlssjukdom samt diabetes och dyslipidemi.
Symptomen på hjärtsvikt är andnöd och svullnad. Då symptomen börjar bli märkbara, har stor skada redan hunnit ske.
Prognosen för patienter med hjärtsvikt har tack vare ACE – blockarna förbättras sedan 1980-talet. Sedan har också betablockare konstaterats förbättra prognosen. För att lindra svullnaden har diuretika tagits i bruk som medicin enligt symptomen.
Hjärtsviktspatienterna är ofta i behov av upprepad sjukhusvård under de perioder då sjukdomen förvärras.

Förmaksflimmer och klaffel

Förekomsten av flimmer ökar med åldern. Tio procent av personer över 80 år lider av detta besvär. Högt blodtryck, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom, klaffel och diabetes ökar risken för förmaksflimmer, men det kan också förekomma självständigt.
Ett förmaksflimmeranfall ökar risken för stroke, i synnerhet då patienten ofta också lider av hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.
Patienterna behandlas ofta på jourpoliklinik. Hjärtats rytm ändras med elektricitet, kardioversion, eller med mediciner, och sedan börjar man fundera på, hur en ny störning bäst kunde förhindras. Man strävar till, att bespara åldringar från upprepade, ansträngande kardioversioner.
– Hos äldre patienter kan en viss ojämnhet i hjärtats rytm godkännas, för att man med mediciner tryggt ska kunna upprätthålla en måttligt god pulsnivå, säger Strandberg.
Behandlingen av äldre patienter styrs ofta av övriga sjukdomar. Medicinutbudet har dock blivit större: dronedaron är lämpligt för många och i svåra fall används amiodarone. Flekanoid och propafenon används av personer med ”friska” hjärtan. Också blodtrycksmediciner, ACE – och ATR -blockerare hjälper till att upprätthålla den rätta rytmen.
För att förhindra blodproppar hos flimmerpatienter ordineras koaguleringsförebyggande medicin. Den enda medicin som tidigare fanns att tillgå var varfarin eller Marevan, som är besvärlig att använda; i fortsättningen torde den ersättas av de nya dabigatran eller rivaroxaban, som är lättare att kontrollera och lika effektiva och trygga. I vissa fall räcker det enbart med acetylsalicylsyra.
I bland opereras det in en pacemaker eller en defibrillator (ICD).
– Det finns en mängd behandlingsalternativ, men ålder och parallellsjukdomar dikterar egna villkor för dem, påminner Strandberg.
Förebyggandet av förmaksflimmer är långt en behandling av riskfaktorer, högt blodtryck och kranskärlssjukdomens riskfaktorer. Det varnas också för ett rikligt alkoholbruk.
Klaffel hos åldringar behandlas på samma sätt som hos yngre. Förträngning i aortaklaffen eller aortastenos och läckage i mitralklaffen korrigeras med operation.
Genast då läkaren observerar ett biljud måste man inleda undersökningar och med eko- eller ultraljudundersökning reda ut varifrån det härstammar.

Kolesterol med i många sjukdomar

Samma grupp av riskfaktorer ökar risken för många sjukdomar hos äldre personer. Av dem har kolesterol har en central roll.

Den största sannolikheten för att insjukna har människan då, när hon samtidigt har många risker. Högt blodtryck, kolesterol, midjefetma och diabetes, eller det metaboliska syndromet är en mycket farlig kombination.
En hög kolesterolhalt i blodet ökar ansamlingen av plack i artärernas väggar och främjar förkalkning i blodkärlen. Detta inverkar avgörande på uppkomsten av kranskärlssjukdom och andra hjärtsjukdomar. Cirkulationsstörningar har också ett samband med försvagat medvetande och många minnessjukdomar, också Alzheimers sjukdom.
Artärsjukdomar kan också inverka i det så kallade hauraus-raihnaus – syndromet (RHO), som tidigare kallades ålderdomssvaghet. Bakom det finns ofta en odiagnostiserad artärsjukdom, som inte leder till infarkt, men som minskar matlusten och muskelkraften, varvid människans funktionsförmåga avtar och dödsrisken ökar.
I den undersökning, som Strandberg ledde konstaterades, att den bästa fysiska funktionsförmågan bevarades upp i hög ålder hos de personer, som i medelåldern hade haft lägst kolesterolvärde.
I undersökningar under de senaste åren har man fått antydningar om det, att högt blodtryck kan vara delaktigt till och med i en höftledsfraktur! Detta på grund av att artärförändringar kan försämra balanssinnet.
– Många olika sjukdomar i ålderdomen kan undvikas, om man förhindrar att artärerna förkalkas och behandlar artärsjukdomens risker, sammanfattar Strandberg.

Behandling i tid

Med levnadsvanorna, en kombination av riktig kost och motion, kan man effektivt påverka blodtrycket, kolesterolet och vikten.
Levnadsvanebehandling räcker dock inte till för att reparera de skador som uppkommit under årtionden.
Framförallt har man i många undersökningar fått bevis för nyttan av medicinbehandling av högt kolesterol. Tidpunkten för inledandet av behandlingen är av avgörande betydelse för slutresultatet.
I en undersökning konstaterades, att behandling av högt kolesterol inte hjälper vid långt framskriden hjärtsvikt. I fall hjärtat redan är i mycket dåligt skick, förändras situationen inte av statin.
– Behandlingen måste inledas i tid, då minskar både förekomsten av hjärtinfarkter och också hjärtsvikt, betonar Strandberg.
I en annan undersökning framgick, att kolesterolvärdena hos patienter med effektiv medicinering var lägre och de hade också mindre hjärtsvikt, än patienter med sämre medicinering.
Hos de flesta människor ökar kolesterolet i takt med åldern och levnadsvanorna. Det skadar oundvikligen artärerna och ökar risken för sjukdomar. Sedan beror det på helhetssituationen, ifall risken under levnadstiden hinner utvecklas till sjukdom.
– Nyttan av förebyggande behandling måste vägas mot helhetsrisken, säger Strandberg.
Han jämför kolesterolmedicinering med D-vitamin. Människor äter D-vitamin, eftersom vi på våra breddgrader inte får tillräckligt av det på naturlig väg från solen.
– Hur är det då med att ersätta bristande levnadsvanor med mediciner?

Medicin enligt behov

Som mångmedicinering anses i allmänhet daglig användning av flera än fem mediciner. Detta antal överskrids lätt: redan i behandlingen av de vanligaste sjukdomarna, så som högt blodtryck, diabetes och astma används ofta en kombination av flera mediciner.
Över 75-åriga patienter, som vårdas på en inremedicinsk avdelning kan lätt ha i medeltal tio mediciner, då sjukdomarna är hjärtsvikt, rytmstörningar och kranskärlssjukdom.
– Då man har många sjukdomar behövs det många mediciner. Men onödig medicinering bör alltid gallras bort och medicinlistan systematiskt granskas tillsammans med läkaren i samband med besök på mottagningen.
Strandberg påminner om, att medicinerna bara är en del av helhetsvården. Förutom mediciner är levnadsvanornas betydelse viktiga i kontrollen av de kardiologiska riskerna.