Flytta dig till innehållet

fi

sv

De fascinerande generna

Tack vare arvsanlagen, generna, kan vi till det yttre påminna om våra föräldrar. Ibland är likheten till och med iögonfallande. Förutom egenskaperna kan vår arvsmassa också styra vårt insjuknande. Forskarprofessorn Markus Perola vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) berättar, vad vi för närvarande vet om hjärtsjukdomarnas ärftlighet.

Anna Kara, ravitsemusasiantuntija Anna-Mari Hekkala, ylilääkäri
Julkaistu 20.10.2021

I dag är gentest en viktig del i undersökningen av vissa hjärtsjukdomar. I testen söks misstänkta genfel för någon viss sjukdom på förhand. Upptäckten av ett fel hjälper kardiologerna i behandlingen av sjukdomen och genom att undersöka symptomfria släktingar kan man i tid hitta de personer som bär på genfelet.

En del av hjärtmuskelsjukdomarna eller kardiomyopatierna är ärftliga. Genfelet vid hypertrofisk kardiomyopati lyckas man rätt ofta utreda, hos ca 60–70 % av patienterna.

– Av dilaterad kardiomyopati är en mindre del av ärftlig typ, kanske ca 25 %, och av dessa hittas genfelet bara hos en del. Dispositionen kan vara ärftlig men utvecklandet av sjukdomen kan kräva en yttre retning, till exempel en urinvägsinfektion, förklarar professor Markus Perola.

Att man bär på ett genfel betyder inte nödvändigtvis att sjukdomen bryter ut. Långt QT-syndrom (LQTS) är en ärftlig sjukdom och beror på en störning i hjärtats elektriska verksamhet, som kan leda till en livshotande rytmstörning. Största delen av dem som bär på genfelet får aldrig rytmstörningar, ifall inte en yttre faktor, så som ett läkemedel förvärrar störningen i den elektriska verksamheten.

Vid familjär hyperkolesterolemi (FH-sjukdom) försvagar ett genfel leverns förmåga att behandla kolesterol, vilket gör att alltför höga halter av kolesterol blir kvar i blodomloppet. Det här ökar kraftigt risken för utvecklandet av artärsjukdomen.

– Högt kolesterol har också andra ärftliga orsaker. Högt LDL-kolesterol är till 40–50 % genetiskt, eftersom dess upptagning i tarmen är ytterst ärftligt.

Folksjukdomarnas arvsmassa är komplicerad

De flesta har någon släkting med kranskärlssjukdom, förmaksflimmer eller högt blodtryck. Dessa allmänna sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet kallas också folksjukdomar. Orsaken till dem kan hittas i generna, men framför allt i levnadsvanorna.

– Vid nedärvningen av högt blodtryck, hypertension, är det en som en soppa med många gener inblandade. I arvsmassan har det identifierats hundratals punkter som kan härledas till hypertension. Det finns sannolikt många olika mekanismer som leder till högt blodtryck. Viktigast är i alla fall att behandlingarna fungerar.  I en undersökning inleddes blodtrycksmedicinering med ACE-hämmare åt hypertensiva råttor redan i tonåren, och dessa ärftligt disponerade råttor insjuknade aldrig i högt blodtryck.

Också på utvecklandet av kranskärlssjukdom inverkar många små genfel. Med dagens metoder kan man ur dessa genfel räkna ut ett risktal, en s.k. polygen risksumma.

– Man kan säga att man med testet snappar upp den del av arvsmassan som påverkar risken. Resultatet är ett risktal, såsom kolesterolmätning. Talet är individuellt för alla och det korrelerar lite med syskonens och föräldrarnas motsvarande tal.

– På riskskalan för kranskärlssjukdom placerar sig största delen av oss någonstans i mitten. Hos ca 5 % är risken betydande, och de drabbas av en kranskärlsincidens i medeltal nio år tidigare än dem som befinner sig i den lägsta riskgruppen. För dem skulle genkunskap vara allra mest viktig. Dessa högriskpersoner skulle ha nytta av en tidigt inledd prevention, d.v.s. effektiv behandling av övriga riskfaktorer.

Professor Markus Perola leder via THL ett forskningsprojekt där man hos de undersökta fastställer den genetiska risksumman för den ifrågavarande kranskärlssjukdomen. De som har störst risk får effektiverad rådgivning gällande levnadsvanor. Syftet är bland annat att utreda huruvida genominformationen verkligen inverkar på människans hälsobeteende. En pilotundersökning pågår och till den egentliga undersökningen, som bär namnet ”P6 -genomiikka terveydenhuoltoon”, tas 100 000 finländare med. Genomförandet av undersökningen, och framförallt utarbetandet och presentationen av resultaten, kommer att ta åratal.

I generna finns också de faktorer som disponerar för förmaksflimmer, och man kan fastställa en risksumma för dispositionen. Men de bakomliggande orsakerna till förmaksflimmer är ännu mera komplicerade än orsakerna till kranskärlssjukdom. Man vet till exempel att övervikt disponerar för förmaksflimmer och att övervikt i hög grad kan vara ärftlig. För närvarande finns det inget gentest med vilket man kan undersöka risken för förmaksflimmer.

Genforskning i framtiden

En ny genomlag utarbetas som bäst, och samtidigt grundas i Finland ett Genomcenter. Detta center kommer att ha många uppgifter. Det övervakar de företag som verkar inom området i Finland och handleder användningen av kunskapen inom den offentliga hälsovården. Genomcentrets uppgift är också att sörja för yrkesfolkets utbildning och upprätthållandet av genkunskapen.

– Genkunskapen kommer att användas på allt flera specialområden, också inom primärhälsovården Det här måste man förbereda sig på. Kunskapen ökar hela tiden men förhoppningsvis kontrollerat så att den kan användas på rätt sätt. Det här kräver mycket, också av yrkesmänniskorna.

Idag kan man köpa många slags gentester på webben, som marknadsförts direkt åt konsumenten. Dessa tester rekommenderar professor Markus Perola inte åt någon. Kvaliteten på dem är mycket varierande och ansvaret ligger helt på konsumenten. En stor del av läkarna kan inte heller bedöma deras pålitlighet.

– Bland försäljarna finns aktörer, som inte vet vad de håller på med. Det lönar sig inte att satsa sina pengar på sådant.

– Den bästa genetiska mätaren är släktkunskap, det finns inget behov av kommersiella test. Föräldrar, berätta alltså för era barn om sjukdomar som förekommer i släkten. Annars förmedlas den här viktiga kunskapen inte vidare.

Forskarprofessor Markus Perola

Markus Perolas avhandling från år 1999 behandlade arvsfaktorer vid hypertension eller högt blodtryck. Perola har från år 2010 verkat som forskarprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd. Han är speciellt intresserad av folksjukdomarna och deras riskfaktorers arvsmassa.

Läs mera om THL:s P6-projekt: thl.fi > p6-genomiikka

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat