Färsk motionsrekommendation uppmuntrar personer med kranskärlssjukdom att motionera
Uppdateringen av fysioterapirekommendationerna för kranskärlssjukdomspatientens fysiska rehabilitering i slutet av år 2022 baserar sig på systematiskt insamlad forskningskunskap. Den rekommenderar tillräckligt med vardaglig aktivitet, uthållighetsmotion samt muskelstyrketräning under hela livet som en del i egenvården av kranskärlssjukdomen.
Enligt rekommendationerna borde motion ingå som en del av den insjuknades liv oberoende av ålder eller kön. Viktigt är, att den insjuknade lär sig och uppmuntras till att motionera regelbundet, tillräckligt ansträngande och tryggt. Betydelsen av ett individuellt motionsmål betonas och i bästa fall har det uppgjorts tillsammans med en yrkesperson.
Motionens inverkan på en kranskärlssjukdomspatient
Enligt forskningskunskapen minskar motion på ett betydande sätt förekomsten av hjärtincidenter som beror på kranskärlssjukdom. Regelbunden motion minskar också behovet av sjukhusvård på grund av hjärt- och kärlsjukdomar samt risken för infarkt. Också efter en ballongutvidgning minskar den risken för hjärt- och kärlkomplikationer och påskyndar återställandet av hjärtats pumpeffekt.
Regelbunden uthållighetsmotion förbättrar den maximala syreupptagningsförmågan, d.v.s. den fysiska konditionen. Motion sänker blodtrycket, sänker LDL-kolesterolhalten och höjer HDL-kolesterolhalten. Dessutom förbättrar den artärverksamheten, hjärtats pumpeffekt samt ökar energin, minskar tröttheten och förbättrar livskvaliteten.
Kranskärlssjukdomsmediciner och motion
Under en individuellt ordinerad medicinbehandling som genomförs enligt sjukdomens svårighetsgrad kan en kranskärlssjukdomspatient motionera enligt rekommendationerna. Medicineringen påverkar inte nämnvärt på motionering.
Nitrater, som används för att förhindra och behandla bröstsmärta, bör under motionerandet användas enligt läkarens anvisningar. De kan också tas på förhand eller under motionerandet, ifall bröstsmärtan så kräver. Användningen av korttidsverkande nitrater rekommenderas, om bröstsmärtan känns speciellt i början av eller under motionerandet.
Medicindosen av betablockare bör optimeras individuellt enligt symptomen, för att pulsnivån skulle vara lämplig också under motionerandet. Den vanligaste motionsbegränsande biverkningen statinerna kan ha är muskelsmärta. Orsakerna till eventuella muskelsymptom måste utredas, för att man tryggt ska kunna fortsätta med både motionerandet och medicinbehandlingen.
Dessutom används ACE-hämmare, AT2-receptorblockerare, diuretika och kalciumblockerare för att sänka högt blodtryck. De inverkar inte nämnvärt på motionerandet.
En motionsinriktad livsstil inleds på sjukhuset
Impulsen till en motionsinriktad aktiv livsstil bör väckas redan på sjukhuset. En tidig start, inledande handledning och remiss till en yrkesperson som stöder en motionsinriktad livsstil är centrala saker. Efter utskrivningen från sjukhuset bör det finnas möjlighet till en mera omfattande levnadsvanehandledning, uppgörande av en motionsplan och till gruppmotionering. Längs med den här stigen hittar den insjuknade i bästa fall i egen takt en personlig motionsinriktad livsstil. Det bör också erbjudas möjlighet till att diskutera motionering med en yrkesperson och att få det stöd och den uppföljning som behövs.
Motionsrekommendation för en person med kranskärlssjukdom
Motionsrekommendationen bör alltid uppbyggas individuellt med tanke på den insjuknades fysiska kondition, sjukdomens historia och det nuvarande tillståndet samt det personliga målet för motionen. Som bäst är motionen mångsidig och regelbunden och ansträngningen ökar enligt det som känns bra. Till en mångsidig motion hör nytto- och vardagsaktivitet, uthållighetsmotion och muskelstyrketräning.
Stöd för ditt motionerande
På Hjärtförbundets kurser har du möjlighet att träffa andra i samma situation och utbyta erfarenheter och lära dig nya saker. Med en kamratstödsperson kan du i förtroende tala om motion, om dina egna tankar och känslor. Varje person med kranskärlssjukdom bjuds med i Hjärtförbundets riksomfattande, regionala och lokala verksamhet.
För en person med kranskärlssjukdom rekommenderas mångsidig motion
Nytto- och vardagsaktivitet
Gärna dagligen, minst 3-4 gånger per vecka
Minst 30 minuter per gång, gärna 60 minuter
Åtminstone måttligt ansträngande fysisk aktivitet så som rask promenad
Uthållighetsmotion
Gärna dagligen, minst 3 gånger per vecka
Minst 2,5 timme per vecka, gärna 3-4 timmar
Minst 20 minuter per gång, gärna 60 minuter
I början med lätt och måttlig kraft, som så småningom får ökas till ansträngande
Muskelstyrketräning
2-3 dagar i veckan
8-10 rörelser som belastar de största muskelgrupperna, 10-15 upprepningar/rörelse och 1-3 serier
Med måttligt belastande kraft
För en person med kranskärlssjukdom rekommenderas mångsidig motion.
För ett smidigt motionerande lönar det sig att minnas inledande och avslutande tänjning och att lugnt inleda och avsluta motionerandet.
Bekanta dig och kom med:
sydan.fi/kurssikalenteri, sydan.fi/sv/kamratstod, sydan.fi/sv/kom med