Hjärtförbundets förnyade näringsrekommendationer

I Finland har förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdomar länge baserat sig på sänkandet av nivån på sjukdomarnas centrala riskfaktoren bland hela befolkningen. Här har vi lyckats bra beträffande rökningen bland män, befolkningens ovanligt höga kolesterolhalt och höga blodtryck. De uppnådda förändringarna har förbättrat befolkningens hälsotillstånd, och den åldersstandardiserade kranskärlssjukdomsdödligheten har minskat med över 80 procent.

Befolkningens genomsnittliga livslängd har ökat med cirka tio år. Allt detta har uppnåtts, trots att övervikt och typ 2 diabetes har blivit vanligare under de två senaste årtiondena. Man kan säga, att det ”gruppskydd” som de förändrade näringsvanorna erbjuder har fungerat. Termen gruppskydd kommer från vaccinationernas täckning. Då en tillräckligt stor del av befolkningen har vaccinerats mot en viss smittosam sjukdom, fungerar gruppskyddet. När man början slarva med vaccineringarna, upphör gruppskyddet, och sjukdomar som man redan trott varit övervunna bryter ut igen. Så håller det på att gå i vissa länder till exempel beträffande mässling.

Trots att fettkvaliteten diskuterats också i Finland under de senaste åren, har inga större förändringar behövts göra i rekommendationerna beträffande den. En hälsosam kost, som sänker kolesterolet och speciellt det skadliga LDL-kolesterolet, baserar sig på ersättandet av livsmedel som innehåller hårda, rikligt mättade fettsyror, med (fler)omättade växtoljor. Användningen av mjukt fett framom hårt fett minskar enligt forskningsresultat också förekomsten av låggradiga inflammationsreaktioner i kroppen, bildandet av fett i levern och det förbättrar också sockerämnesomsättningen. 

Fisk och fjäderfä rekommenderas också framom fettrikt rött och framförallt processat kött. Fiskfettets och -oljans betydelse väckte mycken diskussion i arbetsgruppen. De senaste tidernas resultat har inte varit lika övertygande beträffande nyttan av ett rikligt intag av omega-3-seriens långkedjiga fleromättade fettsyror som resultaten från undersökningar som gjordes för ett par decennier sedan. En delorsak kan vara den utvecklade behandlingen av kranskärlssjukdomen och ett allt tidigare ingripande i dess symptom.

Den arbetsgrupp som uppgjort direktiven vill också betona betydelsen av en minskad saltanvändning på befolkningsnivå och fullkornsprodukternas hälsofrämjande inverkan. Speciellt spannmålsprodukterna har varit i skottlinjen i Finland, då högljudda kvasisakkunniga med stöd till och med av riksmedia har fått oproportionerligt stor uppmärksamhet. Nedvärderandet av hälsofrämjande baslivsmedel känns i det närmaste ofattbart. Då forskningsresultatet inte passar de egna intressena, ges det inget värde, som till exempel vissa kommentarer i artikeln Tunkua lautaselle i Suomen Kuvalehti (31.7.) visar.  

De nya rekommendationerna betonar också kosthelheten. Den kan sammanställas varierande, enligt egen smak och med beaktande på inhemskhet och naturenlighet.

Det talas alltid om Medelhavskost och exotisk supermat, men det finns också inhemska alternativ. Varför kunde man inte i Finland satsa på en hälsofrämjande nordisk kost? I rekommendationerna betonas också patientens synvinkel. För den som redan insjuknat är det ännu viktigare att noggrant följa dieten. I rekommendationerna finns också en mängd separata frågor. Dessa hjälper förutom patienten också yrkespersoner inom hälsovården i problemsituationer. Rekommendationen innehåller också rikligt med information och använder sig av åskådliggörande illustrationer.

Rekommendationerna fås i sin helhet på adressen sydän.fi/ravitsemussuositus. Den billigaste hälsovården är förebyggande av sjukdomar. Som stöd för det innehåller de förnyade rekommendationerna faktakunskap! Men de hjälper också ovetande patienter i de korsande svallvågorna av dagens nyokunskap och fakta baserad på forskning.