D-vitamin – livsviktigt, men ingen undermedicin

D-vitamin är ett fettlöslig vitamin. Dess aktiva form bildas på huden under inverkan av UVB-strålning. Ju längre bort från ekvatorn man går, på desto lägre höjd skiner solen och mängden UVB-strålning minskar, vilket gör att hudcellerna inte klarar av att producera aktivt D-vitamin. Därför behöver vi som bor i Finland få det här vitaminet från kosten och som D-vitamintillskott.

D-vitaminet är viktigt speciellt för benbyggnadens tillväxt och underhåll, och här därför till grundbehandlingen vid osteoporos. D-vitamin behövs också för immunförsvaret eller för att förbättra motståndskraften mot inflammationer.

D-vitamin från kosten eller ur burken

Rekommenderat intag för vuxna är 10 mikrogram per dag. Fisk innehåller en betydande mängd D-vitamin. En aning finns också i naturlig form i svamp och äggula. Mjölkprodukter samt motsvarande växtbaserade produkter har berikats med D-vitamin. I fall kosten innehåller tillräckligt av ovannämnda livsmedel, anses D-vitaminintaget vara tillräckligt.

Om man inte får tillräckligt med D-vitamin ur maten, kan man komplettera med ett D-vitaminpreparat. 10 mikrogram per dag rekommenderas, speciellt under den mörka årstiden. Endast för personer som fyllt 75 år rekommenderas oberoende av andra faktorer ett D-vitamintillskott på 20 mikrogram dagligen året runt. Större doser än 100 mikrogram per dag rekommenderas inte.

Kan hjärtsjukdomar förebyggas med D-vitamin?

D-vitamin har sina tydliga, välbekanta effekter, men det tycks också spela åtminstone en biroll i många andra skeenden i kroppen. Det kan vara delaktigt i den viktiga händelsekedjan i samband med regleringen av blodtrycket. Därför har forskarnas intresse också riktats mot D-vitaminets eventuella inverkan på hjärtat och blodcirkulationen.

Hittills har det i undersökningarna inte kunnat konstateras någon betydande nytta med extra D-vitamintillskott i förebyggandet av hjärtsjukdomar. Till exempel i den finländska FIND-undersökningen, i vilken 2500 personer över 60 år deltog, tycktes D-vitamindoser som var större än de normala rekommendationerna inte förebygga hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer. Andra undersökningar runtom i världen har gett motsvarande resultat.

På basen av internationella forskningsrön tycks det inte vara någon nytta med D-vitamintillskott i förebyggandet av kroniska sjukdomar. Det är ändå skäl att följa näringsrekommendationerna.

1. D-vitaminbrist kan förekomma hos barn, åldringar, veganer och mörkhyade. En följd av bristen är försvagning av skelettet (osteoporos, osteomalaci). Engelska sjukan eller rakitis var en sjukdom hos barn och unga, där skelettet blev mjukt och missformat. Den orsakades av D-vitaminbrist. I dag är rakitis ytterst sällsynt i Finland.

2. En överkonsumtion av preparat kan å andra sidan leda till en vitaminöverdos. Följden av detta är en ökad halt av kalcium i kroppen, vilket orsakar allmänna symptom så som trötthet, aptitlöshet och t.o.m. förvirring. Den D-vitamin som huden producerar är inte tillräcklig för att orsaka vitaminförgiftning.

3. En rutinmässig mätning av D-vitaminhalten hos friska personer är inte nödvändig. Mätning kan övervägas, ifall D-vitaminbrist misstänks. En halt under 50 nmol/l tyder på brist. Nytta av mätning har personer med osteoporos, vars målnivå för vitaminet är högre än den normala (över 75 nmol/l), och man kan bli tvungen att justera deras dosering mera individuellt.

D-vitaminhalter i olika livsmedel

(Källa: Fineli.fi)