Fönstertittarsjukan

Orsak till fönstertittarsjukan är ateroskleros, som ger upphov till förhårdnader, i artärerna. Samma sjukdom förorsakar kranskärlssjukdom och ofta också störningar i hjärncirkulationen. Rökning, diabetes, högt blodtryck och kolesterol är de mest betydande riskfaktorerna för sjukdomen.

Fönstertittarsjukans symptom kommer alltid vid ansträngning, aldrig vid vila. I skinkan, låret, vaden eller fotsulan uppstår smärta eller känsellöshet, som på några minuter lättar efter att man stannat, men återkommer vid fortsatt promenad. En tilltäppande artärsjukdom i de nedre extremiteterna kan vara svår att konstatera, eftersom det också är vanligt med andra besvär i benen, så som artros.

Blodcirkulationen i benen undersöks med pulsmätning, och genom att mäta förhållandet mellan det övre trycket i vristen och överarmen (s.k. ABI-mätning). Diagnostiska avbildningar, så som kontrastmedelsfotografering görs, då behovet av kirurgisk behandling övervägs.

Rökfrihet, en god diabetesbehandling, blodtryck under 130/80 mmHg, och LDL-kolesterol under 1,4 mmol/l är målen i behandlingen av artärsjukdomen. En central behandlingsform vid tilltäppta artärer i de nedre extremiteterna är regelbunden motion, så som gångträning. Om denna behandling inte är tillräcklig, kan kärlkirurgiska åtgärder övervägas, så som ballongutvidgning eller öppen kirurgi.

I värsta fall försämras blodcirkulationen så mycket, att smärtan känns också vid vila och sår, till och med nekros kan uppstå på benet. I sådana situationer kan det bli tvunget att amputera benet. Lyckligtvis hålls största delen av symptomen vid fönstertittarsjukan oförändrade eller kan t.o.m. lindras med god medicinering och levnadsvanebehandling, särskilt med hjälp av motion.

Läs också:

Hjärtats klaffar – blodflödets portar