Flytta dig till innehållet

fi

sv

Den sega förkylningen visade sig vara en hjärtsjukdom

Hjärtats klaffar öppnas och stängs oförtröttligt för varje hjärtslag. Lindriga fel i klaffarna förorsakar inga symptom. Men om bakterier kommer åt att skada en klaff, uppstår problem, som bara kan korrigeras med en hjärtoperation. Sakkunniga i den här artikeln är specialläkaren i hjärt- och thoraxkirurgi Mikko Jormalainen och Hjärtförbundets överläkare Anna-Mari Hekkala.

Tiina Eloranta, toimittaja
Julkaistu 13.1.2022
– Den följande tiden, knappt fyra månader, var en stormig tid i mitt inre. Jag, en frisk människa, skulle genomgå en öppen hjärtoperation. Det var svårt att ta till sig. Framtiden hade plötsligt flyttats hit och nu. Oron för hur barnen och makan skulle klara sig, om något ändå gick fel, Kristian säger. Bild: Tatu Lertola

I början av vintern år 2020 trodde Kristian Järnström att han drabbats av en seg förkylning. På kvällen steg febern, som ändå alltid på morgonen sjönk till normala värden. Han hade lite snuva och hosta, som han själv trodde var tobakshosta. Han kände sig trött. En antibiotikakur gav lindring för en stund.

När Kristian, 44, åt sin tredje antibiotikakur började han känna en smärta i ena vadmuskeln. Undersökningarna uteslöt möjligheten till en blodpropp, men snart steg infektionsvärdena. Läkaren förpassade honom omedelbart till fortsatta undersökningar, i vilka upptäcktes endokardit, d.v.s. en hjärtklaffsinflammation förorsakad av streptokockbakterien. I en ultraljudsundersökning framkom dessutom, att Kristian har bikuspid aortaklaff och aortautvidgning, eller aortaaneurysm.

– Utvidgningen var i storleksklassen 54 millimeter och klaffen tycktes läcka, men inte särskilt betydande, berättar Kristian om undersökningsresultaten.

Kristian behandlades med antibiotika för inflammationen i aortaklaffen, och det gav resultat. Det beslöts, att en operation skulle göras i början av år 2021. Fram till dess ordinerades sjukledighet.

– Den följande tiden, knappt fyra månader, var en stormig tid i mitt inre. Jag, en frisk människa, skulle genomgå en öppen hjärtoperation. Det var svårt att ta till sig. Framtiden hade plötsligt flyttats hit och nu. Oron för hur barnen och makan skulle klara sig, om något ändå gick fel.

Konstgjord klaff och blodkärlsprotes

Kristians mormor hade dött av brusten aorta. Därför var Kristian rädd för, att en aortautvidgning kunde vara ärftlig.

– Hos 20–30 procent av familjemedlemmarna kan bikuspid aortaklaff förekomma och i samband med denna aortautvidgning hos en del av dem. Man kan ändå inte med säkerhet tala om ärftlighet, säger specialläkaren i hjärt- och thoraxkirurgi, Mikko Jormalainen. I en del av fallen kan man med hjälp av klinisk genetik hitta ett genfel som kan förknippas med aortasjukdomar. Det kan antingen förekomma endast hos en individ eller som ärftligt i släkten.

Den förändring som sjukdomen medförde skrämde Kristian.

– Jag balanserade inte längre på en knivsegg. Nu hade jag redan fallit och väntade bara på, hur hårt jag skulle slå i marken.

Kristian opererades på Åbo universitetssjukhus i mars 2021. Endokarditen hade farit så illa fram med aortaklaffen, att en mekanisk klaffprotes opererades in i hans hjärta, och aortautvidgningen korrigerades med en blodkärlsprotes.

En klaff som drabbats av endokardit kan ytterst sällan repareras. Hos en ung person kan man försöka reparera en läckande men annars frisk bikuspid klaff, med det lyckas inte alltid, berättar Jormalainen. Då är alternativet i allmänhet en mekanisk klaffprotes, som i Kristians fall. Åt personer över 65 år inopereras i allmänhet en biologisk klaffprotes. En bikuspid aortaklaff förträngs i unga år i samma utsträckning som en normal trikuspid, d.v.s. en aortaklaff med tre klaffblad. Då kan klaffen inte repareras och lösningen är antingen en mekanisk eller biologisk klaffprotes med beaktande av patientens ålder och önskemål.

Besvärande rytmstörningar

När Kristian Järnström kopplades loss från hjärt-lungmaskinen, märkte man, att hjärtats främre vägg inte pumpade alls. Ett kranskärl var tilltäppt. Kärlet by-passopererades. Efter operationen hade Kristian inte just alls smärtor, men desto mera förvirring och panikartad rädsla på grund av den kraftiga medicineringen, berättar han.

När han varit hemma ett par veckor började rytmstörningarna.

Under den omedelbara konvalescenstiden efter en öppen hjärtoperation är rytmstörningar relativt vanliga. Den klart allmännaste är förmaksflimmer, som enligt Jormalainen förekommer hos 25 – 40 procent av patienterna. Förmaksflimmer kan i allmänhet behandlas med medicinering och vid behov med en kardioversion. Efter hemförlovningen är rytmstörningar mera sällsynta. – Under operationen kan man inte märka, ifall rytmstörningar är att vänta. Patienter, som har rytmstörningar före operationen, har dem oftast också efter operationen.

Någon kunde ju ha nämnt om möjligheten till rytmstörningar, harmar sig Kristian nu.

– Första gången blev jag rädd, då vilopulsen plötsligt var över 150. Men lyckligtvis hade jag från Tyks fått ett telefonnummer jag kunde ringa vid behov, och då fick jag veta, att rytmstörningarna var normala och inget att oroa sig för, ifall jag inte hade smärtor eller andra symptom.

Under de följande två veckorna tycktes pulsen allt emellanåt söka sin rätta rytm. Ibland var vilopulsen hög och ibland tyckte Kristian, att vart tredje slag uteblev.

– Jag undrar om mina tidigare meditations- och yogaövningar kan ha någon del i det, att jag lärde mig stabilisera pulsen med andningsövningar och rätt tajmade hostningar.

Så småningom stabiliserade sig pulsen. Till arbetet återvände han i juli, på deltid.

– Tröttheten begränsar min arbetsinsats en aning, men jag tror nog att konditionen ännu stiger och att jag klarar av åttatimmars arbetsdagar. En genundersökning gjordes också, vars resultat Kristian borde få inom den närmaste framtiden.

Utvidgningen i Kristian Järnströms aorta upptäcktes av en slump, då läkaren förpassade honom till undersökningar. Kirurgen opererade in en mekanisk klaffprotes i Kristians hjärta, och aortautvidgningen korrigerades med en blodkärlsprotes.

– Lyckligtvis har jag den här pacemakern av årsmodell -69, att köra omkring med den gör mig lugn, konstaterar Kristian om sin bil.

En liten del av människorna har en medfött tvådelad klaff

Aorta-artären utgår från hjärtat. Den här första delen kallas för aortans rot. Mellan hjärtat och aortan finns aortaklaffen, som förhindrar blodet att strömma tillbaka till hjärtat. Aortaklaffen är trikuspid, vilket betyder att den består av tre delar, klaffblad. En liten del av människorna har en medfött tvådelad klaff (bikuspid). I samband med bikuspid klaff förekommer oftare än annars också utvidgad aortarot.

Aortan är ofta en aning utvidgad genast ovanför klaffnivån, men blir sedan smalare. Med en ultraljudsundersökning av hjärtat kan man från fall till fall granska endast några centimeter av aorta. Om man vill avbilda hela aorta behövs en datortomografi (TT-undersökning) med kontrastmedel eller en magnetröntgen.

De millimetermått som fås vid ultraljudsundersökning, datortomografi och magnetröntgen kan skilja sig en aning från varandra, eftersom aortan mäts på lite olika sätt beroende på undersökning.

Text: Anna-Mari Hekkala

Bikuspid klaff och utvidgad aortarot

Bikuspid klaff förekommer hos 1–2 procent av befolkningen, berättar specialläkaren i hjärt- och thoraxkirurgi Mikko Jormalainen. Hos ca 40 procent av dem förekommer aortautvidgning, de har alltså bikuspid aortopati. Bland män förekommer aortautvidgning i förhållandet 3:1.

– Bikuspid aortopati förekommer antingen endast i området vid aortans rot, endast på den uppåtgående aortan eller som en blandform. Av dessa är utvidgning vid roten och läckande bikuspid aortaklaff farligast. Det har framförts, att svagheten i väggstrukturen närmar sig den svaghet som kan konstateras vid bindvävssjukdomar, som t.ex. Marfans syndrom.

Enligt vårdrekommendationerna opereras utvidgningen, ifall aortans diameter överskrider 55 millimeter. En operation kan övervägas, om aortan är 50–55 millimeter och det konstateras riskfaktorer, så som en aortadissektion eller plötslig död hos en nära släkting, svårbehandlat blodtryck, utvidgning vid aortaroten och/eller betydande aortaklaffläckage eller det, att aortan har vuxit mer än 3–5 millimeter på ett år.

– På operationsbeslutet inverkar också patientens operationsrisk, så som ålder och övriga sjukdomar samt hjärtkirurgicentrets erfarenhet och behandlingsresultat, berättar Jormalainen. Det rekommenderas att utvidgningen opereras i samband med en aortaklaffoperation, om aortan är över 45 millimeter. Också för unga kvinnor, som planerar graviditet eller är gravida, borde operation övervägas, ifall aortan är över 45 millimeter.

Akut aortadissektion

Om aortans första del är utvidgad kan det uppstå en akut aortadissektion, där den innersta kärlhinnan, som är svagare än normalt, till följd av högt blodtryck ger efter eller rupturerar och blodet tränger in mellan aortaväggens skikt och fortsätter inne i aortaväggen en kortare eller längre sträcka, ofta ända fram till bukaortan.

Personer med en utvidgad aortans första del, har en större risk för dissektion än normalbefolkningen. Skillnaden är inte betydande, jämfört med patienter som har trebladig aortaklaff och utvidgad aorta.

Sådana här dissektioner förekommer sist och slutligen ganska sällan. I och med att ett fall upptäcks är det viktigt med uppföljning och en i rätt tid insatt operationsbehandling.

Text: Mikko Jormalainen 

Läs också:

Förmaksflimmer är ett vanligt besvär

Tveka inte att hjälpa vid ett hjärtstillestånd

defi.fi > Hjärtstartare

Lue seuraavaksi