Flytta dig till innehållet

Hjärtat stannade en stund

Det är en av de vackraste dagarna i november, när Lars Norrgård med raska steg går nerför trappan till vår mötesplats. Att han för två och ett halvt år sen svävade mellan liv och död är svårt att förstå.

Text och bild Bodil Häger-Kantola
Julkaistu 13.1.2021
– Jag vill säga till alla att om ni ges möjlighet så ska ni gå på en kurs, som visar hur ni ska använda en hjärtstartare och hur ni kan göra då en sådan här situation uppstår, säger Lars Norrgård.

Medan Lars Norrgård, 79, var i arbetslivet kunde han som exportchef på ABB i Vasa ha allt mellan 50 och 100 resedygn per år. Han var van att packa sin väska och bege sig ut i världen, men det gjorde också att han inte kunde delta regelbundet i någon gympagrupp under de mest hektiska åren. Som pensionär började han delta i vattengymnastikgrupper vid Vasa simhall, och det var också där hans liv kunde ha tagit slut den ödesdigra dagen i april 2018.

Rådigt ingripande

Simhallsbesöket började som vanligt med en sväng via dusch och bastu och sen blev det 300–400 meter i stora bassängen före det blev dags att bege sig vidare till den grundare delen av bassängen där själva vattengymnastiken skulle äga rum. Medan de stod och väntade på att börja så såg plötsligt en av de andra kurskompisarna att Lars svimmar och faller till sidan, men han hinner ta tag i honom och får hjälp av andra att dra upp honom på bassängkanten. Lars hjärta har stannat, han har råkat ut för det vi kallar för ett plötsligt hjärtstopp.

Eftersom Lars inte har egna minnen från den här dagen, så har han fått det återberättat i efterhand. Det som visar sig vara ett lyckokast för Lars del, är att det råkade befinna sig en annan simmare på plats som i egenskap av läkare genast kunde börja med hjärtkompressioner fram tills ambulansen kom fram. Vasa Simhall är belägen bara ett stenkast från Vasa Centralsjukhus och det uppskattades till att det hunnit gå mellan 6–10 minuter tills Lars´ hjärta startades igång på nytt med en hjärtstart av ambulanspersonalen. Avgörande var ändå att hans hjärta hållits igång med kompressioner, och att syret kunnat transporteras till hans hjärna under de minuter det tog tills ambulanspersonal anlände.

Helt friska hjärtan verkar kunna ta en paus

Han kördes till Akuten på Vasa Centralsjukhus där han undersöktes och fick en första behandling men eftersom Intensivvårdsavdelningen var fullsatt gjordes beslutet att Lars skulle transporteras vidare till Seinäjoki Centralsjukhus, där han vårdades den första tiden. Han tillbringade totalt 21 dagar på sjukhus, de sista veckorna i Vasa och det var där en pacemaker opererades in tre dagar före hemfärden. Pacemakern gav en känsla av trygghet och Lars själv tyckte att han kände sig frisk då han fick klartecken att åka hem.

Tillbringa tid vid sommarstugan

Det var vår och han kunde tillsammans med hustrun Barbro tillbringa tid vid sommarstugan och ställa igång inför sommarsäsongen. Han gjorde också en del skogsarbete och de besökte en av sönerna med familj på Åland. Bara en månad efter utskrivningen besökte han simhallen igen för första gången. Så Lars tycker inte att livet begränsades just alls efter hjärtstoppet, och han har fortsatt leva ett aktivt liv. På frågan om han känner att något ändå förändrats efter händelsen och sjukhusvistelsen så nämner han att lite av den engelskan han kunde före verkar ha försvunnit. Under arbetsresor ut i världen använde Lars förutom svenska och finska även engelska. Ibland kommer han snabbare på ett uttryck på finska, fastän hans modersmål är svenska.

Lars har frågat läkarna som vårdat honom vad det är för fel på hans hjärta, och fick till svar att det skulle de också gärna vilja veta, för de har inte hittat något klart fel. Hans hjärta verkar friskt, men har ändå stannat. Han är nu på årskontroll en gång per år. Den typen av pacemaker Lars har så registrerar digitalt hur hans hjärta mår. Under det första året hade han inga tecken på nya hjärtstopp, men under det andra året hade han fyra episoder då hans hjärta registrerade hjärtstopp. Pacemakern verkar sköta sitt jobb bra.

Viktigt med information

Lars vill betona vikten av att alla vet om var det finns en hjärtstartare och hur de används. Det kan vara fråga om liv eller död. Vid tillfället då Lars hjärtstopp inträffade fanns en hjärtstartare vid Vasa Simhall men ingen av de andra som då befann sig i simhallen, varken personal eller besökare kan ha vetat om att den fanns. Det här tycker Lars att det borde bli en ändring på. Varför ges inte alla som jobbar på en arbetsplats där hjärtstarten finns information om att den finns och även möjlighet att lära sig hur den används? Man har inte mycket tid på sig, ifall det inträffar ett hjärtstopp. Är det frågan om ett stort köpcenter där hjärtstarten placeras, så kan själva hämtningen av hjärtstarten ta flera minuter. Då underlättar det att personalen i alla fall vet om den exakta placeringen och att de vet vem som har ansvar för att hämta den.

Aktiv i hjärtverksamheten

Lars har haft möjlighet att få tacka den läkare som räddade honom. Att hjärtkompressionerna kunde påbörjas genast var förstås avgörande för hela förloppet, samt att hans kompis var så snabb att fiska upp honom så att han inte hann sjunka ner i vattnet. Det var nära till sjukhus, och han upplever att han fått en bra vård. Han har rest och sett mycket under åren han var i arbetslivet, vilket han tror bidrar till hans livssyn att det blir som det ska bli. Att han fick möjlighet att fortsätta leva på samma sätt som tidigare har gjort att han gått vidare från händelsen. Han är aktiv i hjärtverksamheten på sin hemort och vill gärna bidra till att informationen om hjärtstartare ökar. Det finns ett nationellt register men inte alla hjärtstartare finns med där.

– Jag vill säga till alla att om ni ges möjlighet så ska ni gå på en kurs, som visar hur ni ska använda en hjärtstartare och hur ni kan göra då en sådan här situation uppstår, säger Lars Norrgård.

Vägledande defibrillator:

  • På svenska kallas den även för hjärtstartare.
  • En lätt apparat, som automatiskt registrerar de störningar i hjärtats funktion som man kan åtgärda med elstötar. Elstötarna leds till hjärtmuskeln genom elektroder som tejpas på bröstkorgen.
  • Apparaten vägleder användaren steg för steg med ljud- och ljussignaler. Om man följer instruktionerna är den ofarlig både för användaren och den hjälpbehövande.
  • Med hjälp av apparaten försöker man stoppa hjärtmuskelns oregelbundna flimmer så att hjärtats eget impulssystem återgår till det normala och blodcirkulationen kommer igång.
  • Defi.fi också på svenska.

Vad ska jag göra om jag ser någon falla till marken eller hittar någon liggande på marken? 

Hjärtstopp: Vid ett plötsligt hjärtstopp förlorar hjärtat sin pumpande förmåga, vilket gör att blodcirkulationen upphör och kroppens organ drabbas av syrebrist. Den drabbade blir omedelbart medvetslös. Hjärnan drabbas av hjärnskador redan efter några minuter eftersom den är beroende av syresatt blod för att kunna fungera. Ska man ha chans att överleva ett hjärtstopp måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter och det behövs omedelbara insatser i form hjärt-lungräddning och stöt från en hjärtstartare. I Finland får ungefär 4 000 personer akut hjärtstopp varje år.

Kranskärlssjukdom

I guiden beskrivs symtom på kranskärlssjukdom och i vilka former sjukdomen uttrycks samt undersökningar och behandlingar av sjukdomen. Guiden ger dig svar på frågor som uppkommer i vardagen och information om egenvård, rehabilitering och kamratstöd. Finns också i digitalt format. Pris 5 €.
Beställ: sydankauppa.fi

 

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat