I Södra Karelen njuter man av att göra saker tillsammans
Betydelsen av att samarbeta stiger ständigt fram i Södra Karelen, oberoende av om det är fråga om föreningar eller annan organisationsverksamhet. Det uppmuntras också till samarbete från många olika håll.
Nu beger vi oss till Södra Karelen för att fråga, vilken nytta distriktet och föreningarna upplever att samarbetet ger. Genast när man stiger in på byrån märker man, att samarbetet fungerar konkret också i vardagen, eftersom minnesföreningen, Etelä-Karjalan muistiyhdistys, finns på samma byrå som distriktet.
Hur började samarbetet byggas upp?
Ordförande i Joutsenon sydänyhdistys Jouko Hietanen berättar, att man ända sedan distriktet grundades har arbetat tillsammans. Under årens lopp har samarbetet ökat, eftersom medlemskåren så önskat. Projekten i Sydöstra Finlands hjärtdistrikt har utgjort en stor del av det omfattande samarbetet.
Verksamhetsledare Heli Heimala, som sedan år 2006 arbetat i hjärtdistriktet, ser tydliga förändringar som ligger bakom det växande samarbetet. – Jag började som koordinator för Tulppa-rehabiliteringen år 2006 och då inleddes också samarbetet med diabetesföreningen i Villmanstrand och dess omnejd. Senare har bland annat samarbete med läroinrättningar och med den offentliga sektorn kommit med i bilden. Samarbetet med andra föreningar utvecklades och blev tätare år 2011, då vi planerade distriktets första självständiga projekt. Projektbeslutet för år 2013 var positivt och följande projekt Käsi kädessä (Hand i hand), har intensifierat och utvidgat samarbetsnätverken och verksamheten, konstaterar Heimala. – Tack vare hjärtdistriktets projekt har samarbetet med andra organisationer ökat betydligt, tillägger ordförande för Lappeenrannan seudun diabetesyhdistys, Leena Härkönen.
Med hjälp av samarbete syns, hörs och påverkar man bättre än tidigare
När man går igenom diabetes- och hjärtföreningens och hjärtdistriktets samarbetspartners, blir listan mycket lång. Servicehuset Kangasvuokko/fysioterapeuterna, apoteken, läroinrättningarna, Eksotes kontaktpersoner, olika hälsoorganisationer, Marthorna samt en mängd medborgarorganisationer. I dessa nätverk samlas utan tvekan en stor mängd kunskap, stöd och verksamhet, som alla parter drar nytta av.
Härkönen berättar att samarbete ha breddat på verksamheten. Vi har fått organisationskamrater och kamratorganisationer. Heimala fortsätter: – Att göra saker tillsammans föder glädje. Samtidigt får vi mera synlighet, man hör mera om oss och vi känner att vi hör ihop. Heimala betonar, att arbetet i samma utrymmen som minnesföreningen också innebär en vidare arbetsgemenskap, vilket är viktigt för arbetsvälmåendet, orkandet och inte minst för verksamheten.
Det mest belönande har enligt Heimala varit det, att medlemskåren rör på sig och deltar i många olika evenemang. Det här syns också i den svindlande ökningen av medlemsantalet. Senast belönades Joutsenoförengen för medlmsantalates utveckling av Hjärtförbundet.
Samarbete föds inte av sig själv
Fastän samarbetet i bästa fall kan verka lätt och naturlig, är sanningen den, att samarbete också kräver satsningar. – Distriktets resurser, alltså finansieringen, spelar en betydande roll för mängden samarbetspartners och hur omfattande samarbetet kan vara. Utan STEA:s projektfinansiering skulle den gemensamma verksamheten vara betydligt mera begränsad eller kanske inte alls finnas, konstaterar Heimala.
Till samarbete hör också alltid att försöka förena olika synvinklar och delvis också meningsskiljaktigheter. Öppenhet och gemensamma diskussioner gör det lättare att hitta den bästa lösningen. Heimala betonar också ett äkta intresse för de andra samarbetspartners verksamhet. – Ju bättre man känner den andra, desto större är sannolikheten för ett gott samarbete, säger Heimala.
För att inleda ett samarbete uppmanar Hietanen och Härkönen, att man frimodigt tar kontakt med potentiella kompanjoner. Heimala fyller i, vad det på förhand ta lönar sig att reda på: – Kartläggande av verksamhetsmiljön, det som redan finns och hurudana behov var och en har. Det här är bra att inleda samarbetet med och sedan vidareutveckla idéer tillsammans. Det måste finnas en vilja och en tro på, att man med samarbete får mera till stånd.
Den här intervjun ger en känsla av, att samarbetets kraft i Södra Karelen verkligen syns, hörs och påverkar. Man får riktigt lust att själv börja nätverka och söka nya platser för samarbete.