Sköldkörtelhormonerna har många verkningar – hur skydda hjärtat bäst?

Effekten av för mycket sköldkörtelhormon kunde beskrivas som en överstimulering av blodcirkulationen.  Pulsen stiger och rytmstörningar kan förekomma.  Genom indirekt påverkan förstärks effekterna av kroppens sympatiska nervsystem. Brist på sköldkörtelhormon leder dock inte av sig själv till motsatta effekter.  Pulsen kan nog sjunka en aning, men de väsentliga effekterna av sköldkörtelhormonbrist återspeglas särskilt på funktionen av artärernas innervägg.  Det är inte vanligt att kardiologer ordinerar hormonundersökningar för sina patienter, men ett klart undantag finns – TSH-bestämningar (tyreotropin) ordineras också av kardiologer; TSH är en grundundersökning bl.a. för patienter med rytmstörningar.

De flesta hjärtsjukdomar beror på flera omständigheter.  En del av dessa omständigheter kan man inte påverka, t.ex. ålder, gener eller kön.  Men å andra sidan finns det många omständigheter som man själv kan påverka och som senarelägger eller t.o.m. helt förhindrar uppkomsten av hjärtsjukdomar.  Ett typexempel är kranskärlssjukdomen.  Trots att kranskärlssjukdomen fortfarande är den vanligaste dödsorsaken i Finland, har genomsnittsåldern hos befolkningen ökat, till stor del tack vare förbättrade levnadsvanor.  År 1971 var medianålder för män som dog i kranskärlssjukdom 65 år och för kvinnor 74 år; motsvarande åldrar år 2020 var 79 år respektive 88 år.

Diagnostiken och behandlingen av hjärtsjukdomar har förbättrats oerhört under de senaste decennierna och allt flera människor lever trots hjärtsjukdom många år med god livskvalitet.  Det bästa vore förstås om kranskärlssjukdomen kunde helt förebyggas.   Det är skäl för envar att känna till sitt kolesterolvärde och att sänka det i god tid om det behövs.  Kring klimakteriet sker det en förändring i kolesterolprofilen hos kvinnor: det skadliga LDL-kolesterolet tenderar öka, medan det gynnsamma HDL-kolesterolet sjunker.  Trots att kolesterolvärdena alltså tidigare varit bra är det skäl att kolla nivåerna då och då.

Betydelsen av medicinering med sköldkörtelhormon

Medicineringen med sköldkörtelhormon ska kollas tidvis, eftersom både alltför hög och alltför låg hormondosering påverkar hjärtat och blodkärlen.  En studie i USA med mera än 700 000 patienter visade att de som hade för litet eller för mycket sköldkörtelhormon insjuknade oftare i förmaksflimmer och stroke än de vars TSH- och T4v-värden var inom referensnivån.  En nyligen publicerad tilläggsanalys visar också att förekomsten av dödsfall p.g.a. hjärt- och blodcirkulationssjukdomar bland dessa patienter var förhöjd.   Rätt behandling gynnar alltså patientens prognos.

Infopaket om de vanligaste hjärtsjukdomarna och om inverkan av sköldkörtelhormonerna på dessa sjukdomar

Högt blodtryck

Normalt blodtryck då patienten är i vila och i sittande ställning är under 140/90 mmHg.  Blodtrycket bör uppföljas hemma med hjälp av automatisk blodtrycksmätare som har överarmsmanschett.  Högt blodtryck är en riskfaktor för många hjärtsjukdomar, för njursvikt och för minnessjukdomar.  Ett alltför högt blodtryck kan skötas med lämpliga ändringar i levnadsvanorna, och många personer med högt blodtryck behöver dessutom läkemedel, blodtrycksmediciner.

Läs mera här.

• Överfunktion av sköldkörteln leder till överstimulering av blodcirkulationssystemet. Detta leder också till att blodtrycket stiger.

Kranskärlssjukdom

Det som händer i kranskärlssjukdomen är att de kärl som försörjer själva hjärtat med blod (kranskärlen) blir förträngda.  Det första symtomet på kranskärlssjukdom är ofta hjärtinfarkt.  Förträngningen av kranskärlen beror på förkalkning (ateroskleros) av kärlväggen.  Detta leder till sämre syresättning av hjärtat.  Det finns många omständigheter som leder till ateroskleros, bl.a. högt kolesterol, högt blodtryck, övervikt, tobaksrökning, diabetes och ärftliga faktorer.

Läs mera här.

• Underfunktion av sköldkörteln leder till en ökning av det skadliga LDL-kolesterolet, som sätter igång aterosklerosprocessen och underhåller processen som leder till artärförträngning.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en rytmstörning som kan vara övergående (paroxysmal) eller kontinuerlig. Pulsen är oregelbunden.  Denna rytmstörning är sällan skadlig för hjärtat, men den kan leda till koagelbildning inne i hjärtats förmak.  Då kan blodströmmen fånga upp koaglet och föra det till hjärnan – detta leder till stroke.  På grund av risken för stroke är det viktigt satt i god tid identifiera förmaksflimret och att påbörja medicinering för att motverka koagelbildning (antikoagulation).

Läs mera här.

• Ungefär var femte patient med överfunktion av sköldkörteln får förmaksflimmer vilket beror på överskottshormon. Men också underfunktion av sköldkörteln ökar risken för förmaksflimmer.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är egentligen inte en särskild sjukdom utan en följd av någon hjärtsjukdom.  De vanligaste orsakerna är kranskärlssjukdom, högt blodtryck och hjärtklaffsfel.  Behandlingen av hjärtsvikt inriktar sig på behandling av den bakomliggande sjukdomen.  Dessutom ska patienten följa sunda levnadsvanor som stöder hjärtfunktionen och använda mediciner.

Läs mera här.

• Om överfunktion av sköldkörteln pågått obehandlad länge kan detta leda till hjärtsvikt. Också svår underfunktion av sköldkörteln kan leda till svullnad i hjärtmuskelcellerna och med tiden till hjärtsvikt, men detta är i dagens Finland mycket sällsynt.

Hjärtklaffssjukdom

Varje gång hjärtat pumpar öppnar och stänger sig de fyra klaffarna som finns i hjärtat.  Klaffel uppstår om någon av dessa fyra klaffar inte håller tätt (läckage) eller förträngs.  Symtomen på klaffel är andnöd vid belastning samt utmattning, ibland förmaksflimmer.

Läs mera här.

• Funktionsavvikelser i sköldkörteln påverkar veterligen inte uppkomsten av hjärtklaffssjukdom.

Såhär sköter du ditt hjärta

Rör på dig

Hjärt- och blodcirkulationssystemet helt enkelt älskar motion.  En av riskfaktorerna för hjärtsjukdomar är bristande motion. Försök att röra på dig vid varje tillfälle.  Motionen ska gärna var sådan att pulsen stiger åtminstone något, du blir andfådd och svettas lite.  Dessutom är träning av muskelkonditionen 2–3 gånger i veckan till nytta.

Följ en hjärtfrisk kost

De två viktigaste näringsfaktorerna att hålla ögonen uppe efter är salt och fetter.  Saltig mat höjer blodtrycket och därför är det bra att hålla koll på mängden salt som ingår i den dagliga kosten.  Hårda fetter ökar halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet.  Därför är det bra att i första hand äta mjuka fetter, såsom oljor, och att undvika hårda fetter.

I matbutikerna är produkterna med Hjärtmärket ett s.k. bättre val inom ifrågavarande produktgrupp.  När du väljer produkter med Hjärtmärket vet du att mängden salt är rätt och att fettet är av rätt sort, eftersom dessa utretts för att produkten ska beviljas Hjärtmärket.

Riktning mot idealvikten

Övervikt ökar risken för hjärtsjukdomar på många sätt.  Fettvävnaden upprätthåller nämligen en lindrig vävnadsinflammation och kan försvaga glukostoleransen, d.v.s. öka risken för typ 2 diabetes.  Dessa omständigheter provocerar åderförkalkning.  Fett ansamlas också kring hjärtat.

Om du har övervikt, är en viktnedgång på bara 5–10 % till nytta med tanke på hjärthälsan.

Rök inte

Vi alla vet att tobaksrökning är skadligt för lungorna, men rökning är särskilt skadligt för artärerna.  Tobaken innehåller beståndsdelar som leder till ateroskleros (åderförkalkning) och befrämjar blodets levring, vilket kan leda till blodproppar.  Nikotinet i tobaken leder till sammandragning av blodkärlen och höjer därigenom blodtrycket.

Mät ditt blodtryck

Ungefär två miljoner finländare har högt blodtryck.  Det enda sättet att veta var blodtrycket ligger är att mäta det.   Det är bäst att senast vid medelålder skaffa en blodtrycksmätare för mätning av blodtrycket hemma.  Om blodtrycket inte sjunker tillräckligt med justering av livsstilen, är det bäst att acceptera att det behövs blodtrycksmedicinering om en läkare anser att det befrämjar din hälsa.  Det är viktigt att blodtrycket är lagom.

Undvik stress, sov ordentligt

Långvarig stress, oberoende av orsak, skadar cirkulationssystemet.  Det sympatiska nervsystemet som har en stimulerande inverkan på kroppsfunktionerna höjer pulsen och blodtrycket.  Dessa effekter förstärks av stresshormonet kortisol.

Vid sömnapné förekommer långa andningspauser under sömn.  Dagtid är sömnapnépatienten mycket trött och kan somna mitt på dagen.  Sömnapnén höjer blodtrycket och ökar risken för förmaksflimmer.  Om du misstänker att du har sömnapné, uppsök läkare som remitterar dig för undersökningar.

Se till att din sköldkörtelmedicinering är rätt och att sköldkörtelhormonbalansen kollas regelbundet.

 Tutustu myös: Kilpirauhasliiton verkkosivut