Flytta dig till innehållet
Hem / Hjärt- och kärlsjukdomar / Propp Light – en lyckad satsning

Propp Light – en lyckad satsning

Jakobstadsnejdens hjärtförening hade möjlighet att avdela medel för att genomföra kurser för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Kurserna, som hölls under åren 2016–2017, var en nedbantad version av Hjärtförbundets Propp-kurser.

Publicerat 5.3.2018
Uppdaterad 27.3.2019
På fotot syns anrika Malmska sjukhuset i Jakobstad med stadens symboler; tro, hopp och kärlek. Bild Gun Österbacka.

Dessa s.k. Propp Light-kurser uppmuntrar till en sund förhållning till främst kost, motion och stress. Ett krav var att kursernas behållning skulle utvärderas med vetenskapliga förtecken.

Kursdeltagarna träffades en gång i veckan under sex veckor. Uppföljningsträffar hölls ett halvår respektive ett år efter starten. I gruppen gavs information om hjärt- och kärlsjukdomar samt råd för livsstilsförändringar. Vidare satsades på egenvård, särskilt i kost- och motionsfrågor. Strävan var också att få stöd av handledarna och andra gruppmedlemmar. Mätningar av riskfaktorer, t.ex. förhöjt blodtryck, kolesterol- och blodsockervärden, stressbenägenhet samt övervikt, ingick. Redovisade data samlades in genom ett generellt självutvärderingsformulär (SF-36), ett strukturerat frågeformulär med öppna frågor, och fokusgruppintervjuer.

Tre skilda kurser med sammanlagt 25 deltagare anordnades. För 23 finns data som möjliggör analys av kursens s.a.s. effekter. Deltagarnas, 17 män och 6 kvinnor, ålder varierade från 53 till 78 år. Medelåldern för männen var 66 och för kvinnorna 68 år. Följaktligen hade de flesta avslutat sin yrkesverksamma karriär.

Kursdeltagarnas förväntningar kan illustreras med figuren.

Deltagarna fick välja en nyckelfaktor som de ville satsa på. Ca 90 % valde viktminskning. Glädjande nog hade en klar majoritet lyckats i sina strävanden. Hela 16 svarade tveklöst ja på frågan om de fått stöd av de andra i gruppen, vilket stöder tanken om satsning på aktivitet och rehabilitering i grupp.

Självskattningsformuläret SF-36, som fylldes i före och efter kursen, består av 36 frågor och mäter den fysiska och den psykiska hälsan. Den fysiska hälsan beskrivs med domänerna fysisk funktion, fysisk rollfunktion, smärta och allmän hälsa. Den psykiska hälsan omfattar psykiskt välbefinnande, psykisk rollfunktion, social funktion och vitalitet. – Ju högre poäng, desto bättre.

Det har skett en förbättring under kursens gång och skattade värden är högre än för motsvarande åldersgrupper i vårt land (1995). Vi har alltså att göra med friska mänskor, inte med hjärtpatienter som ser problemen som ett hinder för fullvärdigt liv. – Möjligtvis har de avklarade hjärtproblemen bidragit till en större medvetenhet gällande hälsan?

Urvalet (n = 23) är för litet att dra alltför detaljerade slutsatser. Det är ändå notabelt att den sociala funktionen (efter kursen) har de högsta värdena i tablån.

Kursen fick sammantaget ett gott vitsord av deltagarna och kursledarna lovordades speciellt. Någon fick mera ut av kursen, någon annan lite mindre. Man tyckte att alla i motsvarande situation borde ges samma möjlighet att delta i en dylik uppföljning.

Nya kostråd och motionstips uppskattades. Insikten att inte vara ensam med sitt problem var välkommen. Oron dämpades och kursen gav en behövlig kick för att möta framtida utmaningar.

Det är svårt att alla gånger veta vilka upplevda problem kan hänföras till dels hjärtat, dels annat (t.ex. diabetes). Gemensamma kurser och tillfällen synes fungera eftersom det sociala stödet upplevs viktigt. För att optimera nyttan av sammankomsterna torde det vara skäl att satsa på möjligast homogena grupper, åtminstone med avseende på fysisk status och ålder.

Bedömningen är att en kontinuerlig uppföljning av patienter med hjärtproblem är att rekommendera. Regelbundna uppföljningar inklusive mätningar är ett kostnadseffektivt sätt att dämpa en latent oro och osäkerhet, motivera patienter och uppdatera dem gällande sunda levnadsvanor. På så sätt kan med enkla medel garanteras en god livskvalitet för många.

Egen hälsa

KOGNITIVA SKÄL
Info, fakta, mer kunskap, tips

EMOTIONELLA SKÄL
Trygghet, motivation

SOCIALA SKÄL
Träffa andra i samma situation

Motiven för deltagande är m.a.o. mycket olika, vilket är en indikation på att också gruppdeltagarna har en likaså varierande bakgrund. Den vanligaste åtgärden är dock ballongutvidgning (15/23).

Text Pia Nyman, Ulrika Henriksson, Carolin Eriksson och Kaj Palenius

* Aalto A-M, Aro A & Teperi J ( 1999): RAND-36 terveyteen liittyvän elämänlaadun mittarina. Mittarin luotettavuus ja suomalaiset väestöarvot. Stakes Tutkimuksia 101, Helsinki.

Lue seuraavaksi