Flytta dig till innehållet

fi

sv

Den mystiska låggradiga inflammationen

Vid en artärsjukdom är det mycket som händer i blodkärlen. I artärväggarna råder till och med ett slags inflammationstillstånd, som kan påverkas med levnadsvanorna.

Annukka Alapappila, Liikunta-asiantuntija Anna-Mari Hekkala, ylilääkäri Tuija Pusa, Asiantuntija, ravitsemus ja elintapamuutoksen tuki
Julkaistu 5.4.2022
Bild: Suvi Laine

Man vet också, att en del inflammatoriska sjukdomar ökar risken för blodkärlssjukdomar. Speciellt ledgångsreumatism ökar risken 1,5-fallt jämfört med personer som inte lider av reumatism. Också inflammatoriska tarmsjukdomar (colitis ulcerosa och Crohns sjukdom) ökar risken med ca 20 procent. Vid dessa sjukdomar kan tidvis råda riktigt kraftig inflammation. Det har också utvecklats mediciner för att dämpa inflammation. Med några har man även kunnat stoppa att en artärsjukdom framskrider.

Vad är då en låggradig inflammation? Ökar den risken för en artärsjukdom?

Med låggradig inflammation avses ett tillstånd, där de inflammationstransmittorer som kroppen producerar utsöndras i blodomloppet. I undersökningar har ett samband mellan låggradig inflammation och en artärsjukdom, så som kranskärlssjukdom, konstaterats. Denna inflammation främjar alltså eventuellt ateroskleros och ökar risken för blodkoagel i det sjuka kärlet.

Låggradig inflammation är en central funktionsstörning i fettvävnaden. Fettceller som vuxit i storlek börjar utsöndra inflammationstransmittorer (cytokiner), som kallar inflammationsceller till platsen. En låggradig inflammation uppstår.

Borde låggradiginflammation mätas?

I takt med att laboratoriemetoderna utvecklas kan allt flera saker mätas med blodprov, och dessutom ganska förmånligt. Många kommersiella aktörer kan erbjuda blodprovsundersökningar, som enligt reklamen kan fastställa en låggradig inflammation. Den mest använda av dessa är en känslig CRP-mätning (hs-CRP). I vetenskapliga undersökningar mäts också många andra inflammationstransmittorer, varför värdet av ett enskilt laboratorietest i riskbedömningen är omstritt.

En central fråga är, huruvida mätandet av ett låggradigt inflammationstillstånd skulle leda till åtgärder. Vi vet, att viktkontroll, hälsosamma matvanor och regelbunden motion minskar låggradig inflammation. För få människor skulle ett enskilt laboratorieresultat fungera som motivation till levnadsvaneförändringar som skulle bestå resten av livet.

Fastän man med metoder som används i vetenskapliga undersökningar kan påvisa samband, har vi tillsvidare inte tillgång till ett sådant entydigt blodprov, som väsentligt skulle förbättra undersökningar eller behandlingar. Däremot tar kardiologen ställning till behovet av diagnostisk avbildning av hjärtat, så som kontrastmedelsfotografering, på basen av andra kriterier. Påbörjande av medicinbehandling, till exempel bestående statinmedicinering, baseras alltid på en helhetsbedömning av riskerna.

Enligt de vårdrekommendationer som Europeiska kardiologförbundet (ESC) publicerade i augusti 2021 rekommenderas för tillfället inte inflammationsmätare, så som mätning av hs-CRP-värdet, i riskbedömningen av en artärsjukdom. I framtiden kunde det kanske vara användbart med något sorts kombinationsvärde för flera inflammationstransmittorer. Sådana kunde vara till nytta, då man överväger ifall förändrade levnadsvanor är en tillräcklig åtgärd i förebyggandet av en artärsjukdom, eller om man måste effektivera behandlingen med medicinering.

Matvalen har betydelse

1. Man vet, att en hälsosam diet som följer rekommendationerna är gällande maten det mest effektiva sättet att dämpa en låggradig inflammation i kroppen. Faktorer som förvärrar inflammationen har i undersökningar visat sig vara hårt fett och en typisk västerländsk diet, med hårt fett, rött kött och endast litet vegetabilier och fullkornsprodukter. Sänkande inverkan på en låggradig inflammation har däremot fetter av god kvalitet, d.v.s. mjuka fetter samt bär, frukt, grönsaker, fullkornsspannmål och fisk.

2. De dagliga valen spelar en avgörande roll. Enskilda festmåltider eller kalasande fäller inte en god helhet. Vitaminer och mineralämnen på burk ersätter inte heller i det här fallet de näringsämnen som fås med maten.

3. Dessutom har en lämplig måltidsrytm betydelse, eftersom varje måltid igångsätter bildandet av inflammationsfaktorer. Genom att justera sitt ätande kan man också minska på kroppens överflödiga fettvävnad, som aktivt producerar inflammationsfaktorer. Effekten av dietförändringarna börjar synas i inflammationsfaktorerna redan inom en månad.

Som sakkunnig professor i näringsterapi, Ursula Schwab, Itä-Suomen yliopisto

 

Det lönar sig att motionera

All slags motion, oberoende av mängd, har betydelse med tanke på låggradig inflammation. Centralt är motionens regelbundenhet och dess inverkan på fett- och sockerämnesomsättningen samt musklerna och via dessa på midjeomkretsen, kroppssammansättningen och övervikten. Minskad fettvävnad och ökad muskelvävnad är önskvärda förändringar med tanke på låggradig inflammation. Motionens gynnsamma effekt kan hänga ihop med viktminskningen, men också direkta, minskande inverkningar på den låggradiga inflammationen kan konstateras.

Det lönar sig alltid att motionera, då det är möjligt. Att avbryta långa stunder av orörlighet, att utnyttja stunder i vardagen, hemsysslor, nyttomotion och motionshobby ökar alla rörligheten.

Väsentligt är, att känna igen de stunder och de sätt att motionera som känns naturligt för den egna konditionsnivån. Man kan börja med att ta en paus och avbryta långa stunder av t.ex. stillasittande och annars också börja röra på sig mera i vardagen. Motionsstunder som får en att må bra gör det lättare att fortsätta med ett aktivt levnadssätt. Så här ökar motionsmängden så småningom mot motionsrekommendationerna för vuxna, en halvtimme rask motion per dag och muskelförstärkande träning ett par gånger i veckan.

Det är aldrig för sent att börja. Ju mindre du motionerar nu, desto snabbare märks den goda effekten. En vuxen visar dessutom modell av en motionerande människa för barnen, och tidigt inlärda vanor – dåliga och goda – har en benägenhet att bli bestående i livet. Och effekten av låggradig inflammation börjar redan i barndomen.

Som sakkunnig MD, specialläkare i motionsvetenskap Harri Helajärvi, Paavo Nurmi -keskus, Åbo.

Rikligt med motion hjälper till att lugna låggradig inflammation hos barn

I en nyligen publicerad finländsk undersökning påvisades, att barn i 6–8-års åldern som aktivt rörde på sig och var mindre orörliga hade hälsosammare låggradig inflammationsnivå än barn som inte lika aktivt rörde på sig. Det tycks vara så, att den positiva inverkan rikligt med rask motion och litet stillasittande har på låggradig inflammation delvis kan förklaras med deras positiva inverkan på kroppssammansättningen. Forskarna lade märke till en ohälsosammare inflammationsprofil speciellt bland de barn, vars motionsmängd var allra minst, matvanorna ohälsosammast och mängden fettvävnad i kroppen störst. Det centrala budskapet i undersökningen är, att mera motion och mindre stillasittande är centrala faktorer i förebyggandet av låggradig inflammation ända från barndomen. Speciellt viktiga är de för barn med övervikt.

Källa: Haapala EA, Väistö J, Ihalainen JK ym. Associations of physical activity, sedentary time, and diet quality with biomarkers of inflammation in children. European Journal of Sport Science 2021.

Terminologi

Inflammation, inflammatorisk

En fysikalisk, kemikalisk eller biologisk skada orsakar en reaktion, till vilken hör ett ökat blodflöde och ansamling av inflammationsceller till det skadade området och ett igångsättande av många försvarsmekanismer i kroppen. Ett exempel är den ledinflammation som en reumatisk sjukdom orsakar.

Infektion

En sjukdomsalstrare tränger sig utifrån in i kroppen. Till exempel lunginflammation som är en bakterieförorsakad inflammation, diarré förorsakad av norovirus, m.fl.

Hs-CRP

högkänsligt CRP, C-reaktivt protein. Mäter en inflammation. En inflammation mäts i allmänhet som vanlig CRP-mätning i samband med olika infektioner. Högkänsligt CRP mäter en latent inflammation, en sådan som ses i artärväggarna vid en kranskärlssjukdom. Men också många andra saker, som inflammation i tändernas bindvävnad (parodontit), höjer det högkänsliga CRP-värdet.

Antiinflammatorisk smärtmedicin

en medicin, som används för att dämpa inflammationen till exempel vid reumasjukdomar. Dessa mediciner dämpar också smärta och sänker feber. Ibuprofein och ketoprofein är exempel på sådana mediciner. Medicinerna används INTE vid behandlingen av låggradig inflammation eller artärsjukdom.

 

Läs mera information om hjärt- och kärlsjukdomar

Produkterna med Hjärtmärket (sydanmerkki.fi/sv)

Lue seuraavaksi