Fungerar Tulppa-rehabilitering?

Tulppa-rehabilitering och dess funktionsduglighet och effektivitet utreds nu i en effektivitetsundersökning som genomförs av Stiftelsen för Rehabilitering. Tulppa-rehabiliteringen har en lång historia.

Den första Tulppa-gruppen samlades redan år 1999 i Norra Karelen. Tulppa-rehabilitering anordnas i många av Finlands hälsocentraler. I rehabiliteringen får man kunskap, färdighet och stöd för att leva med en artärsjukdom.

Rehabiliteringen genomförs i smågrupper, vars dragare utgörs av yrkespersoner inom hälsovården och skolade kamratstödshandledare.

Kunskap från forskning grund för beslutsfattande

Hjärtförbundet inledde 2017 ett forskningsprojekt om Tulppa-rehabiliteringsprogrammets effektivitet. I undersökningen deltog de Tulppa-grupper som anordnas i regionerna Södra Karelen, Birkaland och Päijät-Häme. Deltagarna i undersökningens jämförelsegrupper rekryterades från Egentliga Finland och Nyland. I dessa regioner anordnas inte Tulppa-rehabilitering.

Psykologiforskaren Piia Pietilä vid Stiftelsen för rehabilitering, som genomför undersökningen, har ända sedan studietiden varit intresserad av forskning i anslutning till hjärthälsa.

– Jag gjorde min gradu som en del av ett mera omfattande forskningsprojekt, som behandlade by-passopererade patienters upplevda smärtor och ångest.

Senare har Pietilä forskat i främjande av hjärthälsa med friska kvinnor i arbetsför ålder som målgrupp samt varit med och utvecklat och undersökt en rehabiliteringsmodell riktad till över 60-åriga kranskärlssjukdomspatienter.

– Under de senaste åren har jag också satt mig in i rehabilitering och anpassningsträning som utvecklats för andra sjukdomsgrupper. Mångsidigheten har hjälpt mig att se gemensamma faktorer hos olika sjukdomsgrupper i anslutning till rehabiliteringsprocessen, och också klarlagt min uppfattning om särdrag i anslutning till artärsjukdomarna.

Kranskärlssjukdomen är jämsides med cancersjukdomarna Finlands största folksjukdom. Förebyggandet av nya hjärtinfarkter och bevarandet av en så god hälsa som möjligt efter insjuknandet är viktigt både ur nationalekonomisk och mänsklig synvinkel. Bevis behövs på hjärtrehabiliteringens effektivitet, för att förståelsen för hjärtrehabiliteringens betydelse ska öka och resurser i framtiden anvisas för Tulppa-rehabiliteringen.

– Tulppa rehabilitering har redan genomförts under en lång tid. Det är viktigt, att alltid emellanåt utreda, hur väl den svarar på deltagarnas behov, och om rehabiliteringen har önskad effekt. Tidigare har gjorts olika utredningar om Tulppa-rehabilitering, men ingen sådan effektivitetsundersökning, där också en jämförelsegrupp deltar. Jämsides med effektiviteten kartläggs i undersökningen både Tulppa-rehabiliteringens deltagares och handledares åsikter om utvecklingsbehoven i Tulppa-rehabiliteringen.

Bäst är mötet med människor och det, att man gör saker tillsammans

Pietilä har träffat deltagarna i undersökningen på förstainformationsdagar och på publika föreläsningar. Hon upplever dessa möten som ytterst viktiga. Också deltagarnas kontakt i frågor som väckts via undersökningen har varit berikande.

– Diskussionerna har ökat min förståelse till exempel för det, hur stor inverkan ett överraskande sjukdomsanfall har både på den insjuknade själv och på hans eller hennes närstående.

Hjärtinfarktsbehandlingen i Finland är utmärkt. Patienten skrivs normalt mycket snabbt ut från sjukhuset efter åtgärden. Många upplever osäkerhet och rädsla i den nya situationen. De behöver mera stöd och kunskap. De anvisningar som getts på sjukhuset kanske man inte längre minns, när allt är ett enda kaos och människan ännu bara försöker förstå vad som har hänt.

– Att förbinda sig till medicinbehandlingen av en artärsjukdom och att ha hälsosamma levnadsvanor är ytterst viktigt. Det tar tid innan dessa blir en naturlig del av vardagen.

Hjärtförbundet har anordnat publika föreläsningar, i samband med vilka Pietilä har presenterat undersökningen och berättat om möjligheten att delta i jämförelsegruppen. Målet, en jämförelsegrupp på 150 personer, uppnåddes i början av sommaren.

– Visst är vi glada, att vi nådde vårt mål, men nog känns det också lite tråkigt för oss alla, eftersom det innebär att samarbetet upphör beträffande de publika föreläsningarna.

Samarbete

Samarbetet med Hjärtförbundet har pågått ända sedan planeringsskedet av undersökningen. Förbundet har bland annat hjälp till med knytandet av viktiga kontakter och därmed gjort det lättare att få kontakt med Tulppa-handlederna och att rekrytera deltagare. Samarbete av många olika slag har gjort det möjligt att genomföra undersökningen.

– Tack vare undersökningen har jag fått bekanta mig med många fina hjärtrehabiliteringens yrkespersoner, som trots sina andra uppgifter hjälp till med att genomföra undersökningen, eftersom de anser den vara viktig. Det har också varit glädjande att märka, hur väl rehabiliteringsdeltagarna förbundit sig till undersökningen. Undersökningsfrågorna är ofta tunga att besvara, men svarsprocenten ser trots det mycket bra ut. Jag är mycket tacksam för samarbetet.

Resultaten från undersökningen om Tulppa-rehabiliteringens effektivitet publiceras år 2021.

Tulppa-rehabilitering

• Rehabilitering för personer med artärsjukdom, genomförs i smågrupper.
• Strävar till att med levnadsvanehandledning minska riskfaktorer, lindra den rädsla och ångest som sjukdomen medför, samt i tid förebygga depression.
• Tulppa-rehabilitering är en verksamhetsmodell som utarbetats av Hjärtförbundet för rehabilitering som genomförs i grundhälsovården.
• Tulppa-rehabilitering erbjuds i hälsocentraler i 13 sjukvårdsdistrikt.

Artärsjukdomspatientens rehabilitering – Tulppa-rehabiliteringsprogrammets effektivitetsundersökning

• Inleddes år 2017.
• Genomförs av Stiftelsen för Rehabilitering, finansieras av Hjärtförbundet.
• I undersökningsgruppen ingår cirka 150 personer som deltar i Tulppa-rehabilitering, i jämförelsegruppen cirka 150 personer med kranskärlssjukdom, som inte deltar i Tulppa-rehabilitering.
• Utreder Tulppa-rehabiliteringens funktionsduglighet samt effektivitet med tanke på deltagarnas levnadsvanor, nivå på riskfaktorerna, psykosociala välmående och funktionsförmåga jämfört med jämförelsegruppen. Uppföljningstiden är ett år.
• Med en eventuell fortsättningsundersökning utreds Tulppa-rehabiliteringens inverkan på deltagarnas användning av hälsotjänster samt dödlighet.

Rehabiliteringskurs för personer som har konstaterad kranskärlssjukdom