Kolesterolbomb i hårda fetter

I februari 2016 kom det överraskande nyheter från Kuopio: enligt en undersökning vid Östra Finlands universitet ökar inte risken för hjärtinfarkt av att äta mat med hög kolesterolhalt eller ägg, inte ens för personer med ärftlig belastning. Hos dem med ärftlig belastning kunde dock i blodet uppmätas en högre halt av det skadliga LDL-kolesterolet än hos andra.

Nyheten fick stor uppmärksamhet, men specialläkaren i kardiologi Mikko Syvänne förhåller sig lugn till resultatet.

– Undersökningar av det här slaget presenteras ofta så, att nu kom sanningen fram. Det är ändå sällan som en enskild undersökning förändrar världen.

Enligt Syvänne var undersökningen nödvändig, men uppställningen var problematisk med tanke på att dra stora slutsatser.

– Under den 20-åriga uppföljningstiden utreddes matvanorna bara i början av undersökningen. På resultatet inverkade under det långa tidsavsnittet troligtvis det, att många av de undersökta efter 1980 -talet hade börjat äta hälsosammare. Många hade också inlett kolesterolmedicinering, som förhindrar infarkter.

Kolesterolet väcker diskussion

Nyheten slog ner som en bomb också därför, att det finns ett hårt motstånd mot kolesterolteorin. Till och med en del läkare påstår att kolesterolet är oskyldigt, och att inflammationen i kärlväggen härstammar från andra delar av kroppen. Syvänne är övertygad om skadligheten av höga halter LDL-kolesterol.

– Det finns vetenskapliga bevis för det, att inflammationen börjar utveckas just i fettet i kärlväggarna. I åtminstone 15 olika djurförsök har man lyckats åstadkomma förändringar i friska blodkärl, då kolesterolhalten i blodet har höjts.

Syvänne förklarar, hur det kolesterol som fastnat i kärlväggen retar och lockar makrofager, städningsceller, att äta det. Den här kampen ger upphov till inflammationsreaktionen.

– Ifall det finns mycket kolesterol uppstår en självmatande spiral. Inflammationsplacket växer och till slut kan kärlet täppas till.

Hjärtläkaren och professorn berättar, att riskerna med högt kolesterol också bevisas  av en mängd observationer på befolkningsnivå. Då man med hjälp av diet eller medicinering fått befolkningens kolesterolnivåer i blodet att sjunka, har insjuknandet i hjärtsjukdomar minskat i samma takt.

– En sådan här utveckling har skett också i Finland: kranskärlsdödligheten bland personer i arbetsför ålder har efter 1970-talet sjunkit med 80 procent. Över hälften av förbättringarna har skett tack vare att kolesterolnivåerna och blodtrycket sjunkit och att rökningen bland män minskat. Resten är den förbättrade vårdens förtjänst.

Syvänne berättar, att man i utvecklingsländer, såsom Kina kan se samma mönster, fastän i omvänd ordning.

– Där håller levnadsvanorna på att försämras – som den starkaste faktorn stiger blodets kolesterolhalt. I precis samma takt ökar kolesterolsjukdomarna.

Det goda skadliga kolesterolet

I undersökningen i Kuopio sattes det kolesterol man får i sig via maten och speciellt ätandet av ägg under luppen. Ägg är ju en av de renaste kolesterolkällorna i vår kost. Enligt Syvänne är det ändå bara en faktor i en komplicerad helhet, som belastar hjärta och blodkärl. Professorn börjar från grunden då han förklarar saken:

– Kolesterol är ett viktigt byggnadsämne för cellerna. Största delen av kolesterolet får vi från kroppens egen produktion, speciellt från levern. Den här mängden räcker till för kroppens uppbyggnadsbehov. Vi skulle alltså inte behöva något kolesterol alls från födan.

Av det kolesterol som finns i tunntarmen upptas 20 – 80 procent till blodcirkulationen. Variationen beror till exempel på arvsanlag. Av kolesterolet i tunntarmen har två tredjedelar producerats i kroppen, i levern. En tredjedel av kolesterolet kommer från födan.

Största delen av födans kolesterol kommer från samma källor som det hårda fettet. Till det här kommer dessutom kolesterol från ägg, beroende på hur mycket man äter.

På insjukningsrisken inverkar många ärftliga faktorer. Andra riskfaktorer är högt blodtryck, diabetes, reumasjukdomar och rökning.

– Ju större de övriga riskfaktorerna är, desto mera borde människan minska kolesterolbelastningen i sin kost. Också ett ägg om dagen kan vara skadligt för den, som redan har konstaterats ha en kärlsjukdom eller klara riskfaktorer för att insjukna.

Maten är en fråga om att välja

Äggdiskussionen kunde enligt Syvänne summeras på följande sätt:

– Friska människor utan riskfaktorer kan helt lugnt äta ägg i måttlig mängd. Mängden mättat eller hårt fett, som härstammar från djurriket, inverkar mest på kolesterolhalten.

För att minska på kolesterolbelastningen har Syvänne ett enkelt recept: ät mat av högre kvalitet.

– Utbudet är enormt. Det är alltså möjligt att välja alternativ som är bättre med tanke på hjärthälsan. Då källorna till hårt fett ofta innehåller kolesterol och som dubbeleffekt ännu bromsar avlägsnandet av kolesterol ur blodomloppet, lönar det sig att i stället för dem välja mjuka växtoljebaserade fetter.

Mat är också medicin: Mjuka oljor, nötter och frön ökar mängden gott HDL-kolesterol och minskar blodets total- och LDL-kolesterolhalt. Också fiber har konstaterats vara effektiva för det här. Vattenlösligt fiber binder det kolesterol som kommer med maten och transporterar det ur kroppen. Det minskar också bildandet av kroppens eget kolesterol.

– I stället för förädlade kolhydratkällor med låg fiberhalt lönar det sig alltså att välja helkornsprodukter, baljväxter, frukt och grönsaker som innehåller fiber, rekommenderar Syvänne.

Det mest övertygande vetenskapliga hälsobeviset mot kolesterolets skador har man enligt professorn fått från näringshelheter, så som Medelhavskosten.

– Då de goda näringsämnena får verka tillsammans, fördubblas nyttan. En hälsosam mat behöver inte vara trist. Medelhavskosten – också sammansatt av motsvarande inhemska födoämnen – är ett gott exempel på detta