Kvinnan och Hjärtat

Hjärt- och kärlsjukdomar står för den största dödsorsaken (35 %) både i Finland och även globalt. I Finland drabbas ungefär 22 000 personer per år av en hjärtinfarkt. Både insjuknande och dödlighet har minskat bland både kvinnor och män i arbetsför ålder de senaste 15 åren. Minskningen har varit större hos män än kvinnor. Kvinnors hjärtsjukdom skiljer sig från männens på flera sätt. Biologiskt syns skillnaden bl.a. med att kvinnor har mindre och lättare hjärta, smalare kranskärl och snabbare hjärtslag (högre puls). Kvinnors hjärta påverkas mera av stresshormoner. Fram till menopaus har östrogennivåerna en skyddande effekt på hjärtat, men i 50-årsåldern ökar kvinnors risk för insjuknande i kranskärlssjukdom.  Kranskärlssjukdom kan ta sig många uttryck, det kan handla om ansträngningssmärta (angina pectoris), akut hjärtinfarkt, rytmstörningar, hjärtsvikt eller plötslig död. Symptomen hos kvinnor skiljer sig delvis från männens symptom och är svårare att diagnostisera. Kännetecknen kan vara en tryckande och intensiv bröstsmärta, kallsvettningar, extrem trötthet, andnöd, yrsel, illamående och kräkningar.

Kvinnor söker sig generellt sett senare än män till vård vilket gör att vårdåtgärderna fördröjts, med den påföljd att hjärtat hunnit ta skada. Därför är både återhämtningstiden längre och prognosen sämre för kvinnor som drabbats av t.ex. en hjärtinfarkt. Det har under åren också forskats mera på männens hjärtsjukdom, vilket delvis har berott på att deras hjärtsjukdom har varit lättare att studera då männen har en stabilare hormonnivå. Östrogenets påverkan i kvinnokroppen gör resultaten mera svårtolkade. Att kvinnors hjärtsjukdom är underrepresenterad i kliniska studier gör att den också är underdiagnostiserad i praktiken. Marit säger att både nationellt och globalt får män de rekommenderade läkemedlen och ballongutvidgning i större utsträckning än kvinnor.

Risken för att insjukna i hjärtinfarkt eller hjärninfarkt (stroke) varierar stort från individ till individ. Från medicinskt håll intervjuar man patienter som söker vård och man tar reda på hur många riskfaktorer den enskilda individen har. Riskfaktorer som kan ses hos patienter är högt blodtryck, ogynnsamma blodfettvärden, diabetes, rökning, rikligt alkoholbruk, för lite motion, bukfetma, stress och depression. Åtminstone hälften av riskfaktorerna är direkt påverkbara. Motion och en hjärtvänlig kost har på många sätt en positiv inverkan på hälsan. Riskfaktorer man inte kan påverka är ökad ålder, ärftligheten för hjärtsjukdom (genetiken) eller tidig menopaus. Ett högt blodtryck är vanligt efter menopaus och det ökar risken för kranskärlssjukdom med 3,5 gånger, risken för hjärtsvikt med 3 gånger och då det gäller förmaksflimmer är risken fördubblad. Vid t.ex. förmaksflimmer har kvinnor större risk att insjukna i en hjärtinfarkt. Efter 75 års ålder är det mera kvinnor än män som insjuknar i en hjärtinfarkt. Det här beror delvis på att kvinnor generellt sett lever längre än män. Medellivslängden i Finland skiljer 5 år (medellivslängden för kvinnor är 84 år mot 79 år för män).

Marit påminner om att det är bra att hålla koll speciellt på blodtryck och puls och uppmärksamma att det oftast är lägre vid en hemmamätning än då det mäts av hälso- och sjukvårdspersonal. Vid hemmamätning ska blodtryckets normalvärde hållas under 130/85. Ett blodtryck över 140/90 räknas som högt. En tredjedel av kvinnor i åldern 35 – 64 år har ett högt blodtryck, men endast hälften vet om det. Högt blodtryck är vanligare hos kvinnor som använder p-piller eller har övervikt. En högre puls leder till lägre flöde i hjärtats celler och hjärtmuskeln.

Om kolesterolnivåerna som är en av riskfaktorerna säger Marit så här: Inget kolesterol – ingen ateroskleros. Ett högt HDL-kolesterol (det goda) hos kvinnor har en skyddande effekt. Efter menopaus är det vanligt att HDL-kolesterolet sjunker medan LDL-kolesterolet (det onda) och triglycerinerna (blodfetterna) stiger. Ju lägre LDL-värde, desto bättre. Idag används statiner som medicinsk behandling. Statinerna kom ut på marknaden 1994. Marit upplever att hon inom den kliniska vården stöter på både män och kvinnor som är skeptiska till mediciner och i synnerhet mot statiner; detta på grund av de biverkningar som oftast kan visa sig i början av en ny medicinering. För kvinnor tar det generellt längre tid att anpassa sig till en ny medicin, vilket betyder att det krävs lite tålamod och uthållighet före den positiva effekten av medicinen visar sig. Eftersom varje människa reagerar individuellt på mediciner är det ibland ändå motiverat att önska ett byte av medicinen.

Diabetes är en central riskfaktor vid insjuknande i kranskärlssjukdom. För kvinnor är det en samverkan mellan östrogen, blodsocker och insulin som snabbare leder till socker- och fettomsättningsrubbningar. Dödligheten i kranskärlssjukdom på grund av diabetes är 2 – 3 större för män och 5 – 7 gånger större för kvinnor. Orsaken till diabetes typ 2, som oftare drabbar den äldre befolkningen, kan bero på övervikt. I synnerhet bukfetma är mycket skadligt för kvinnor och ökar risken för diabetes typ 2. Studier har visat att fettansamlingen i både hjärta och lever ökar risken för inflammation i vävnaden som i sin tur ökar risken för att kärlet täpps igen och man får en infarkt. Bukfett ökar risken för metabolt syndrom, rekommendationen för ett hälsosamt midjemått är därför mindre än 80 cm för kvinnor och mindre än 94 cm för män. För den som inte är fysiskt aktiv är risken för en hjärtinfarkt fördubblad samtidigt som det ökar benägenheten för övervikt, förhöjt blodtryck, kolesterol och åldersdiabetes. Fettlever kan gå i regress med sunda levnadsvanor och med fokus på kost och motion. Normalvikt betyder att ett viktindex (BMI) mellan 20 – 25 rekommenderas. Värt att tänka på är att det finns stora negativa konsekvenser av en undervikt (BMI under 19) där undernäring, osteoporos och svag muskelstyrka med ökad risk för t.ex. fall är värda att nämna speciellt för äldre patienter. Motion och rörelse skyddar alla hjärtan och har en fördelaktig inverkan på blodkärlsväggen. En 30 minuters rask promenad dagligen är det som minst rekommenderas för hela befolkningen i alla åldrar. Gärna med ett varierat rörelsemönster med fokus på balans och styrka, blandat med vardagsmotion och mera pulshöjande träning för den som klarar av det.

Hjärtsvikt är ett följdtillstånd av andra sjukdomar som leder till att ”hjärtat sviktar”. Hos kvinnor kan det också kallas det lilla stela hjärtats svikt, säger Marit. Hjärtat stelnar till följd av högt blodtryck, fetma, diabetes eller hög ålder. Pumpförmågan och hjärtats storlek kan vara normal, men vid hjärtsvikt är hjärtats fyllnad försvårad p.g.a. mindre eftergivlighet. T.ex. cancerbehandlingar ökar risken för hjärtsvikt. Kardiologer och onkologer samarbetar då för att patienten ska få optimal vård. Kvinnor drabbas av hjärtsvikt relativt sent i livet.

Förmaksflimmer är en vanlig parallell diagnos till hjärtsvikt. Antalet personer med förmaksflimmer har fördubblats under åren 2007 – 2018. Bland patienter med nydebuterat förmaksflimmer har 82 % av patienterna också högt blodtryck, 54 % har högt kolesterol, 24 % har diabetes, 25 % kranskärlssjukdom och 18 % hjärtsvikt.

Förebyggande åtgärder är viktiga för alla individer men i synnerhet för den som redan drabbats av en hjärtinfarkt. Här kan nog fysisk aktivitet och rökstopp anses som de allra viktigaste eftersom det också bromsar upp förloppet av andra sjukdomar som obesitas (grav övervikt) och diabetes men också gynnar andningsförmåga, lungfunktion och sömn. Ett rökfritt Finland 2030 är målet från politiskt och samhälleligt håll. Rökning har inte visat sig ha någon som helst gynnsam faktor på individ- eller samhällsnivå. Istället förorsakar rökning både lungsjukdomar som astma och KOL och ökat risken för cancer mångfalt vilket kostar samhället miljarder euro per år i form av medicin- och vårdkostnader (polikliniska läkarbesök och avdelningsvård), långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. Då det kommer till hjärt- och kärlsjukdomar har det visat sig att rökningen har en ännu mera ogynnsam effekt på kvinnor än män. De kvinnor som röker når menopaus 2 – 4 år tidigare vilket gör att de skyddande östrogennivåerna sjunker i förtid och det i sig själv ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att insjukna i en hjärtinfarkt för rökande kvinnor är 3 – 7 gånger högre än för en kvinna som inte röker. Ju mera man röker, eller utsätts för passiv rökning, desto mera ökar förstås också risken.

Kardiologen Marit Granér föreläser om kvinnors hjärtsjukdom.

Andra riskfaktorer Marit nämner är stress och depression, vilket hör till de psykosociala riskfaktorerna. Stresshantering är ur samhällsperspektiv viktigt att lära sig för kvinnor speciellt, då de svårigheter att kombinera förvärvsarbete och familjeliv som många kvinnor har idag speglar av sig både på arbetsplatser och i hemmen. Också ensamhet eller frånvaro av stöd och att kvinnor saknar sociala nätverk ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. En annan riskfaktor är avsaknad av tandhygien vilket leder till kroniska inflammationstillstånd i kroppen.

Ser man på ett längre tidsperspektiv så påverkar de levnadsvanor som individen ges redan från barnsben; goda kostvanor, normalvikt, ordentligt med motion och rörelse. Här gäller en så pass stor skillnad som sex gånger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar för de som haft en dålig kost, minimalt med motion och övervikt redan som barn. En hälsosam kost betyder enligt Hjärtförbundets riktlinjer ett rikligt intag av grönsaker, frukt och bär. Det betyder också olja vid matlagning och i sallader, fisk 2 – 3 ggr/v, mat med mindre salt och att fullkornsprodukter väljs då det är möjligt, t.ex. bröd, pasta och gryn. Mängden godis, kakor, glass och annat med socker behöver minskas. Marit påminner också om att man kan uppmärksamma vad lagom mängd mat är. Det är inte nödvändigt att äta tills alla kärl är tomma om kroppen egentligen var mätt länge före. Alkohol endast i måttliga mängder.

Publiken hade möjlighet att ställa frågor efteråt, som sedan besvarades av Marit, Kenth, Mathias och Carita. Efter att frågorna fått svar fanns det möjlighet till diskussion och hjärtföreningens ordförande Bo-Sanfrid Höglund höll koll på tiden. Det stora intresset för tillställningen kunde ses genom att endast de 250 först anmälda fick en sittplats i auditoriet Mässkär i Optima och många hamnade på köplats, detta trots att motsvarande föreläsning senast hölls i september 2023 där lika många personer deltog. Marit avslutar med orden ”Kvinna – satsa på din hälsa!” Med sunda levnadsvanor kan man minska risken att insjukna i kranskärlssjukdom med över 80 %.

***************

Ordlista:

Ateroskleros = Åderförkalkning i hjärtats blodkärl
Ballongutvidgning = En åtgärd som utförs om blodet inte flödar normalt på hjärtats utsida, vilket kan leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt. En tunn ballong förs in via handleden eller ljumsken så kärlet kan vidgas och förstärkas från insidan.
Kolesterol = Ett fettämne som behövs för cellernas funktion och för att kroppen ska kunna producera exempelvis hormoner. Kolesterolet transporteras i blodet i olika sammansättningar med proteiner. Den sammansättning som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar kallas LDL-kolesterol.

***************

Takotsubo – brustet hjärta – hjärtat lamslås

Takatsubo drabbar nästan uteslutande (90%) kvinnor över 60 år. Vid Takatsubo kan patienten sakna kranskärlsförändringar. Takatsubo sker på grund av en oklar mekanism av ärftlighet, sjunkande östrogennivåer och/eller snabbt förbigående blodpropp. En emotionell eller fysiologisk stress kan ha föregått händelsen, men ibland saknas en utlösande faktor. Namnet takatsubo beror på att hjärtats vänsterkammare tar formen av en japansk bläckfiskfälla. Takatsubo står för 5 – 6 % av kvinnors hjärtinfarkter och i Finland diagnostiseras ca 350 fall per år. Oftast hämtar sig hjärtat inom 4 – 8 veckor.

***************

Goda värden

Total-Kolesterol < 5 mmol/l
LDL-kolesterol < 3 mmol/l
Blodsocker < 6 mmol/l
Viktindex (BMI) 20-25