En god medicinbehandling utvecklas med stöd av apoteket

Apoteken Lohjanharjun apteekki i Lojo och Willa Kehrä -apteekki i Hyvinge inledde hösten 2018 en serviceform, där typ 2 diabetiker fick stöd i det skede då en ny medicin togs i bruk. På basen av de goda erfarenheterna kommer servicen nu utvidgas till att också stöda inledandet av medicinbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar.

– Med inledningstjänsten för medicinbehandling kan kunden få stöd på apoteket just då, när han eller hon håller på att uppta medicinanvändningen som en del av sin vardag och funderar på om den är nödvändig och vilka för- och nackdelar den kan ha, förklarade Charlotta Sandler, direktör på Apotekarförbundet, senaste höst apotekens nya servicekoncept.

Enligt Sandler påbörjar i dag en knapp tredjedel av dem som blivit ordinerade medicin avsedd för långtidsbehandling aldrig ens sin medicinering. Enligt WHO skulle en bättre förbindning till medicinbehandlingarna i dag på befolkningsnivå ha större betydelse för hälsan än utvecklandet av nya mediciner.

I utvecklandet av serviceformen har modell tagits bl.a. av Norge. Där inledandet av medicinbehandling har stötts redan i fem år. I Norge finansieras servicen av staten. I de finländska försöken har kunden inte betalat för servicen, men då den blir etablerad skulle servicen bli avgiftsbelagd. Av dem som deltagit i försöket skulle en stor del vara redo att betala för servicen.

Stöd för medicinbehandling är apotekets kärnkunnande

Apotekare Stina Parkkamäki på apoteket Willa Kehrä i Hyvinge blev genast intresserad, när apotekare Päivi Järvinen på Lohjanharjun apteekki föreslog ett samarbete kring stödtjänst vid inledandet av långvarig medicinbehandling för typ 2 diabetiker. Tjänsten skulle vara av samma typ som den som redan finns i bl.a. Norge, Danmark, Storbritannien och Irland. Parkkamäki har disputerat för doktorsgraden år 2013 på ämnet den stödda egenvårdens kraftgivande inverkan vid typ 2 diabetes. I sin avhandling hade hon observerat att apotekets resurser inte riktigt räcker till för främjande av hälsa, men att stöd för medicinbehandling är ett område där apoteket är en naturlig del av vårdkedjan.

Hösten 2018 kunde de båda apoteken påbörja ett pilotförsök med stödtjänst vid inledandet av långvarig medicinbehandling för typ 2 diabetiker. Provisor Anni Wartiainen håller som bäst på med en avhandling om ämnet.

– Målet är att öka motivationen för medicinbehandlingen och uppfattningen om vad som är fel i den egna hälsan, varför medicinen ordinerats och vilken dess verksamhetsmekanism är. Det här är människonära verksamhet på gräsrotsnivå, betonar Stina Parkkamäki.

Möjlighet att fördjupa kunskapen om medicinanvändningen

Sari Hellström på apoteket Willan Kehä är en av farmaceuterna som deltar i stödet vid inledande av medicinering. Hon har upplevt att diskussionerna med kunden gör det möjligt att fördjupa kunskapen om medicinanvändningen och också att svara på tvivel och fördomar.

– Människorna vet inte riktigt vad de felas, konstaterar Sari Hellström. Det kan hända, att de bara delvis kommer ihåg den information de fått på läkarmottagningen.

– På träffarna har vi mera tid för diskussion på tumanhand. Vi har också tid att lägga märke till och korrigera missförstånd. Vi har också fått tack för att vi alltid använder ett sådant språk att människorna förstår vad vi säger.

Människor kan ha många slags felaktiga uppfattning i anslutning till mediciner och deras dosering. Som ett praktiskt exempel under ett rådgivningstillfälle nämner hon diabetikerns injektionsbehandling.

Pilotförsök med ny diabetasmedicin

I rådgivningsförsöket som påbörjades senaste höst stöddes de personer som inledde en ny tablettbehandling för typ 2 diabetes. De blev upplysta om möjligheten att delta i försöket. De som ställde upp i försöket fick i samband med införskaffandet av medicinen normal rådgivning. Dessutom mättes deras blodsocker och de fick med sig hem en utfrågningsblankett att fylla i, ett materialpaket och ett medicineringskort. Man beslöt att träffas första gången en till två veckor senare, när kunden hunnit få erfarenhet av medicinanvändningen.

På den första träffen kartlades situationen: man utredde hur det hade gått, hur medicinerna hade använts och hur medicineringen hade känts. Sedan beskrevs i korthet, hur diabetes tar sig uttryck och hur medicinen inverkar på den, medicinens eventuella biverkningar och hur dessa kan förebyggas. Kunden fick de överenskomna åtgärderna i skriftlig form. Den första träffen tog cirka en halv timme.

Man kom överens om att träffas följande gång om ett par månader och ännu en tredje gång tre månader efter att medicineringen inletts. De här träffarna var kortare, 10–15 minuter, och på dem utreddes, hur medicinerna hade använts, vilken effekt de hade haft och hur kunden hade mått. På träffarna återkom man till de saker man kommit överens om på den första träffen. De mätte på nytt blodsockret och gick igenom medicineringskortet och frågeformuläret.

Lättast lämnas bort kolesterolmedicinerna

Kunderna har önskat ännu en fjärde träff. Med tanke på försöket önskar apoteken att uppföljningen skulle pågå ett år.

I Willan Kehrä -apotekets pilotförsök deltog 20 kunder. Redan i den här gruppen har man lagt märke till bl.a. att medicindoser har minskats och olika mediciner har tagits varannan dag. På apoteken anser man försöket viktigt. Eftersom man redan bland diabetikerna lagt märke till att lättast lämnas kolesterolmedicinerna bort och därefter blodtrycksmedicinerna. Då problemet tagits upp på träffarna har patienterna förstått att medicinen är nödvändig och har på nytt börjat ta den enligt läkarens ordination.

Apotekare Stina Parkkamäki bjöd in Hjärtförbundets överläkare Anna-Mari Hekkala att föreläsa för Willan Kehrä -apotekets personal om blodtrycks- och kolesterolmedicinernas bakgrund och betydelse.

– Apotekets yrkespersoner är de som allra bäst märker när patienten inte förbinder sig till medicinbehandlingen. Därför är det ju också naturligt att de erbjuds bättre möjligheter till att stöda patienten i hans eller hennes behandling, konstaterar Hekkala.

– På föreläsningen träffade jag ivriga experter på medicinbehandling som verkligen bryr sig om patientens vård. Det var ett nöje att få undervisa och dela erfarenheter, tillägger Hekkala.

Apoteket är en naturlig länk i vårdkedjan

Sari Hellström misstänker att orsaken till att sluta ta sin medicin i några fall kan vara en biverkning. Ofta är orsaken också en allmän rädsla för att använda mediciner.

– Människor irriterar sig på att de måste svälja en stor mängd mediciner. ”Om jag bara skulle bli av med de här medicinerna”, suckar många som behöver ständig medicinering.

Stina Parkkamäki undrar om människor upplever sig på något sätt sämre när de är beroende av mediciner.

Parkkamäki och Hellström ser apoteket som en naturlig plats att få handledning varför medicinen ska tas regelbundet och framför allt varför det är viktigt att kontakta läkaren då man vill ha ändringar i medicineringen. På apoteket anser man sig inte trampa på hälsovårdens tår när man ger råd angående medicinbehandling, utan ser sig snarare som en stödtjänst till hälsovården, som man gärna skulle se som en del av en sote-lösning till exempel så att det skulle vara möjligt att med en kundsedel styra kunden till apotekets inledande av medicinbehandling.

– På apoteket råder vi att kontakta läkaren ifall patienten av någon anledning inte kan ta medicinen. Den medicin som läkaren ordinerat är den som anses vara bäst för kunden. Men om medicinen inte passar eller den är alltför dyr funderar läkaren på vilken medicin som skulle passa bättre i kundens situation, säger Sari Hellström. – Statistikuppgifterna visar att den minskade FPA-ersättningen för diabetesmedicinerna redan inverkar på behandlingen.