Flytta dig till innehållet

fi

sv

Egenvården i fokus

Med 35 års arbetserfarenhet har Carita Nyman hunnit se mycket av de förändringar som skett inom hjärtvården. Förutom att medicinerna utvecklats har också tillgången till snabb vård bidragit till en bättre utgångspunkt för hjärtpatienternas hälsa.

Text och bild Bodil Häger-Kantola
Julkaistu 17.8.2021
Glöm inte att du har en hjärtsjukdom. Ta hand om ditt hjärta så bra du kan så sköter du också om din sjukdom, säger Carita Nyman.

Carita Nyman har hunnit jobba på flera avdelningar vid det som idag heter Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Först som primärskötare och sedan efter vidareutbildning blev hon sjukskötare år 1996. Idag delar hon sin arbetstid genom att tre dagar per vecka fungera som hjärtskötare på Hjärtenheten på våning 4 i huvudbyggnaden och två dagar per vecka jobba på Dag- och Hemsjukhuset. Även Dag- och Hemsjukhuset har sitt huvudfäste inom husets väggar, fast arbetet på Hemsjukhuset innebär en hel del hembesök till patienter som har ett fysiskt tillstånd som möjliggör att man vårdas hemma men behöver t.ex. intravenös medicin i perioder. Arbetet tycker Carita är omväxlande och ger henne möjligheter att använda den kunskap och livserfarenhet hon samlat på sig.

När vi gör den här intervjun i januari 2021 så ser vi tillbaka på ett annorlunda år inom hela sjukvården. Det har märkts också på Hjärtenheten i Jakobstad genom ett färre antal patientbesök. Carita räknar att de haft ca 400 patienter som besökt dem, medan antalet patientkontakter uppgått till 2200. En viss oro för covid-19 har hon kunnat se genom de telefonsamtal hon fått av hjärtpatienterna, där förstås samtliga hört till en riskgrupp. Ensamhet på grund av begränsningar i de sociala kontakterna har även gjort sitt till för många äldre och sjuka.

Hjärtvården har förändrats

Under de här åren Carita jobbat med hjärtpatienter på mottagningen, tycker hon att vården förändrats till det bättre. Patienterna söker sig snabbare till vård och är mera medvetna om att hjärtsjukdom kan ge olika symptom. Att man kommer betydligt snabbare under vård gör att hjärtmuskeln får mindre skador.

Åldern för insjuknande har ändå ett brett spann, det beror på så många olika faktorer som t.ex. ärftlighet, livsstil och parallella sjukdomar. Medellivslängden är högre idag för både kvinnor och män jämfört med för 35 år sedan när Carita inledde yrkeslivet, och risken för att insjukna i en hjärtsjukdom ökar förstås med stigande ålder. Men i samma takt har också kunskapen om hjärtsjukdomar och dess förebyggande åtgärder ökat, samtidigt som medicinerna utvecklats hela tiden.

Vilken typ av hjärtsjukdom har de patienter som Carita träffar? Den första gruppen är förstås hjärtinfarktpatienter som kommer på ett kontrollbesök. I samband med besöket tas blodprov som sedan kontrolleras och på basen av svaren kan eventuellt en medicinjustering vara aktuell.

– Patientens egen upplevelse av måendet är en viktig del av vårdplaneringen och tas i beaktande för att bedöma helhetsmåendet, säger Carita.

En annan grupp är hjärtsviktspatienter, som kommer på kontroller till hjärtskötare för att öka medicinering upp till en måldos som kardiologen ordinerat. Ungefär 10 % av alla över 70 år får hjärtsvikt, så det är en vanlig hjärtsjukdom idag.

Patienter med hjärtflimmer eller -fladder, som har pacemaker och som kommer på blodtryckskontroller är andra patientgrupper som Carita kommer i kontakt med. En del av patienterna vårdas i samarbete med primärvården eller andra sjukhus. Ablationer görs också på äldre patienter idag, och den delen av vården hör till Vasa Centralsjukhus. Likaså görs cardioversionerna i Vasa, men informationen om behandlingarna hör också till Caritas arbetsuppgifter.

Parallella sjukdomar

En stark riskfaktor för att insjukna i kranskärlssjukdom är diabetes. Många med kranskärlssjukdom har också diabetes eller vice versa. Därför är det viktigt att man håller blodsockret inom referensvärdena, genom kost och motion och förstås med mediciner ifall sjukdomen hunnit utvecklats längre. Om man förutom hjärtsjukdom också har diabetes ska man också besöka diabetesskötaren. Det onda kolesterolet LDL ska för hjärtpatienter ska hållas under referensvärdet 1,4 mmol/l.

– Patienterna är överlag ganska så upplysta idag, säger Carita.

– Information finns lätt att tillgå men det gäller förstås att sålla och ta till sig den information som är baserad på vetenskap.

Carita säger att den vanligaste frågan som patienterna ställer är ifall de måste fortsätta med alla mediciner de fått efter att ha injuknat i en hjärtsjukdom. När patienter genom medicinering nått sina målvärden finns en viss tendens att man vill sluta ta medicinerna, speciellt om någon medicin ger en biverkning som t.ex. kolesterolmedicineringen. Här vill Carita ändå betona att man inte ska sluta med någon medicin utan att ha varit i kontakt med vårdande läkare eller sin hjärtskötare. Ofta finns det möjlighet att byta ut en typ av medicin till en annan sort. Numera finns kolesterolmedicinering också i injektionsform med långverkade effekt. Det är en medicin patienter kan få utskriven ifall man uppfyller vissa hälsokriterier. Att ha en hjärtsjukdom är att ha en kronisk sjukdom, och ifall man avbryter medicinering så bryter sjukdomen ut igen. En hel del patienter som kommer för hjärtkontroller har också reumatiska sjukdomar, nämner Carita.

Förebyggande av hjärtsjukdom

En annan mycket vanlig fråga som hjärtpatienter funderar på är hur mycket man kan anstränga sig då man har en hjärtsjukdom? Som hjärtskötare på Kust-Österbottens Hjärtdistrikts hjärtkurser håller Carita gångtest för deltagarna, och hon har noterat att många är försiktiga att anstränga sig av rädsla för att sjukdomen ska förvärras. Men även hjärtat behöver motioneras med varierande träning och förhöjd puls, säger Carita.

Promenader där man går snabbare i intervaller varierat med normal takt är bra för hjärtat. Också andra typer av motion rekommenderas för att bibehålla muskelmassan, balansen och rörligheten. Alla har lite olika smak och möjligheter då det gäller motion, men huvudregeln är att all motion som blir av är bra motion!

Förutom motion är kosten vi intar en betydande del av vården. Genom att ta med frukt och grönsaker varje dag och minska på kost med hög fett- och saltprocent samt sötsaker ger man kroppen en chans att komma i balans igen. Livsstilsförändringar fungerar bäst om man tar det stegvis. Kosten för diabetiker och hjärtpatienter är ganska likadan, där man bland annat rekommenderas att minska på de hårda fetterna och istället använda mjuka oljor från växtriket. Nikotin höjer pulsen, så ett rökstopp är önskvärt för dem som drabbats av hjärtsjukdom. Är man storrökare med ett paket om dagen eller mera så kan man börja med att minska och trappa ner efter hand. Detsamma gäller förstås de som använder snusprodukter eller har en stor alkoholkonsumtion.

Eftervård

Eftervården sedan man insjuknat i en hjärtsjukdom fungerar som så att de som är opererade (by-pass och hjärtklaff) kallas till Vasa Centralsjukhus för ett återbesök, medan övriga inom 8-12 månader går på en hjärtkontroll till sin hjärtskötare inom primärvården, alltså HVC. Det verkar variera lite inom Vasa sjukvårdsdistrikt så att en del kommuner kallar till återbesök, medan man i en del kommuner bokar sitt återbesök själv.

Det är viktigt att som patient har man alltid det yttersta ansvaret för sin egen hälsa och om man tycker att något inte känns bra ska man ta kontakt med vården, oavsett hur lång tid det är till nästa återbesök. Något kan ju behöva kollas upp och ev behöver medicinerna justeras före det.

Man behöver alltså inte alltid ett läkarbesök på återbesöket, men man ska ta blodprov där kolesterolvärde, EKG, blodsockervärde, långtidssockervärde ingår. Labbproverna får man remiss till genom att ta kontakt med en hjärtansvarig på HVC. Det är alltså primärvården som i första hand ger eftervården för dem som insjuknat i hjärtsjukdom. På Hjärtenheten har hjärtskötarna rätt att med läkarkonsultation justera vissa mediciner.

Framtidsvisioner

Carita säger att en av framtidsvisionerna är att man på alla sjukhus skulle ha resurser att kunna kalla in alla hjärtpatienter till kontroller. Hon har märkt att med tiden så känner sig en del hjärtpatienter friska, och så lämnar de bort medicinerna med den följd att sjukdomsförloppet framskrider.

En annan vision som finns är att också en hjärtflimmerskötare skulle fungera på Hjärtenheten. Någon med spetskunskap inom det området för att kunna ge information till patienter redan i ett tidigt skede i samband med diagnostisering och remittering.

Flimmer, som det kallas i vardagstermer, ha alltid varit vanligt men Carita har noterat att många patienter med flimmer tar kontakt och har frågor. Det kan vara så att någon som söker sig för vård då de har tungt att andas tror det gäller hjärtsvikt men så visar det sig att det finns ett obehandlat flimmer i bakgrunden.

Läs också:

Hjärtat stannade en stund

8 frågor och svar om måltider med Hjärtmärke

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat