Förmaksflimmer är ett vanligt besvär

Den som har förmaksflimmer har oregelbunden hjärtrytm (puls). Rytmstörningen skadar sällan själva hjärtat, men den kan ge obehagliga symtom. För en del är förmaksflimret helt symtomfritt. Till all lycka kan man lära sig känna igen förmaksflimmer genom att känna på sin puls och genom att följa med sina pulsvärden med hjälp av en blodtrycksmätare. Det finns nämligen en risk för en allvarlig konsekvens av förmaksflimmer: under rytmstörningen kan det bildas ett blodkoagel i förmakets hjärtöra. Om detta koagel sedan transporteras bort från hjärtat till andra platser i kroppen, kan det täppa till en artär. Tyvärr transporteras blodkoaglet, som nu kallas embolus, ofta till hjärnan och förorsakar en hjärninfarkt (stroke). Stroke förebyggs genom användning av antikoagulantia, d.v.s. preparat som hämmar blodets levring.

Uppkomsten av förmaksflimmer sammanhänger med levnadsvanor och med många olika sjukdomar. En tredjedel av patienterna har dock benägenhet för rytmstörningar utan att det skulle ligga någon sjukdom eller strukturell avvikelse i hjärtat bakom.

Rytmstörningen brukar gå över av sig själv, utan åtgärder, men om den pågår under längre tid, kan man återställa hjärtats normala rytm genom konvertering. Om störningen pågått mindre än två dygn, sker behandlingen för att återställa rytmen vid sjukhusens akutmottagningar. Också om flimmerrytmen pågått en längre tid än två dygn, kan hjärtrytmen återställas, men då måste konverteringen föregås av välplanerad och väl genomförd antikoagulationsbehandling. Återställning av rytmen botar inte benägenheten att få flimmerattacker. Ofta återkommer flimmerrytmen ganska lätt. För att förhindra återfall kan rytmstabiliserande läkemedel (antiarytmika) användas, eller i sällsyntare fall kan vissa invasiva ingrepp utföras.

Förr eller senare brukar flimmerrytmen bli bestående. Permanent förmaksflimmer kan behandlas så att patienten känner sig symtomfri och så att vardagslivet knappt alls begränsas.

Orsakerna till förmaksflimmer

Förmaksflimret kan te sig likartat hos olika människor, men de bakomliggande orsakerna kan vara helt olika.

Ibland kan förmaksflimmerattackerna avta om man kan åtgärda de faktorer som ligger bakom flimret. Faktorer det lönar sig att undersöka är bl.a. tobaksrökning, övervikt, alkoholkonsumtion och sömnapné. Men alltid går det inte att urskilja några specifika orsaker till förmaksflimret.

Förmaksflimmer – symptom och undersökningar

Förmaksflimmer kan ge kraftiga symtom, lindriga symtom eller inga symtom alls. Om flimret ger symtom, fastställs diagnosen snabbt, eftersom en person med symtomgivande flimmer söker läkarhjälp på grund av besväret.

Om flimret inte ger symtom är situationen mer utmanande, eftersom man ju inte misstänker något. Ofta är det följderna av det symtomfria flimret som för patienten till sjukhuset, och följderna hänför sig till störningar i hjärnans blodcirkulation. Därför vore det viktigt att identifiera förmaksflimmer innan någon skada hinner uppstå.

Vad ska jag göra när flimmerattacken börjar

Förmaksflimmer är en rytmstörning som kan återkomma ofta, t.ex. varje månad, vecka, dag eller t.o.m. flera gånger dagligen. Flimmerattackerna kan pågå en kortare eller längre tid – från minuter till timmar till dagar. Ofta upphör flimmerattackerna av sig själva, men ibland behövs ett ingrepp (konvertering av hjärtrytmen) för att få flimret att upphöra.

Flimmerattacken kallas akut om attacken pågått kortare tid än två dygn. Ofta är det dock svårt att veta när anfallet börjat och hur länge anfallet faktiskt pågått.

Konvertering av hjärtrytmen vid långvarigt förmaksflimmer

Man kan försöka korrigera långvarigt förmaksflimmer genom konvertering av hjärtrytmen.

Förmaksflimmer är en rytmstörning som kännetecknas av att flimmerattackerna med tiden tenderar att pågå allt längre. Om flimret inte ger symtom eller om det märks bara lite, kan det ha pågått redan i månader eller år innan det diagnostiseras. Man kan försöka korrigera långvarigt förmaksflimmer genom konvertering av hjärtrytmen. Men ju längre tid flimmerrytmen varat, desto svårare blir det att återställa den normala sinusrytmen. Därför brukar man inte försöka återställa rytmen, om symtomfri flimmerrytm pågått i mer än 6 månader. Men det lönar sig nog att försöka återställa sinusrytmen åtminstone en gång, om patienten har symtom.

Före konvertering (återställning av hjärtrytmen) behövs två sorters medicin. Även om konverteringen lyckas, återkommer flimmerrytmen alltid förr eller senare. Konvertering botar alltså inte flimmerbenägenheten. Därför behövs medicin också efter ingreppet.

Hur förebygga flimmerattacker?

För en del patienter ger förmaksflimmer kraftiga symtom och rytmstörningen försämrar livskvaliteten. Hos dessa patienter kan man försöka minska antalet flimmerattacker med hjälp av mediciner eller vissa ingrepp.

Om förmaksflimret inte ger symtom, eller om symtomen lätt går att hålla under kontroll med läkemedel, finns det ingen orsak att försöka förhindra återfall med åtgärder som kan vara till större skada än nytta. Då är den viktigaste åtgärden att se till att antikoagulationsbehandlingen är tillräckligt effektiv och att hjärtat inte slår alltför snabbt under flimmeranfallen.

Ingreppsbehandling av förmaksflimmer

I första hand förebyggs flimmerattacker med hjälp av mediciner. Men om flimmerattackerna kommer ofta, t.ex. många gånger per år, är det skäl att fundera på om situationen kunde avhjälpas med något lämpligt ingrepp.

Målet med ingreppsbehandlingen av förmaksflimmer är att skapa en sorts ärrlinjer i vänstra förmaksväggen. Dessa ärrlinjer är ”stängsel” som isolerar de härdar i hjärtmuskeln som förorsakar rytmstörningarna. På detta sätt startar inte flimmerattackerna som förut.

Behandlingen av permanent förmaksflimmer

Benägenheten att få episoder av förmaksflimmer är i allmänhet bestående, och därför återkommer rytmstörningen gärna. Ofta är det bättre att ha god kontroll över bestående flimmerrytm än att hjärtat ständigt växlar mellan normal sinusrytm och flimmerrytm.

Hjärtats förmak genomgår med tiden förändringar som leder till att flimmeranfallen triggas allt lättare. En av de förändringar i hjärtat som gynnar flimmer är utvidgning av förmaken. Ultraljudsundersökning av hjärtat gör det möjligt att bedöma storleken hos förmaken och på basis av detta kan en kardiolog bedöma förutsättningarna för framgångsrik konvertering.

Hur förhindra hjärninfarkt, stroke, hos patient med förmaksflimmer

Med tanke på framtidsutsikterna för en patient med förmaksflimmer är det väsentligt att förhindra blodcirkulationsstörningar i hjärnan, den allvarligaste biverkningen av förmaksflimmer. Risken för blodcirkulationsstörningar i hjärnan är individuell och det finns många omständigheter som inverkar på den.

Risken för hjärninfarkt går inte att reducera genom att förhindra symtomgivande flimmerattacker, men den kan reduceras genom användning av antikoagulantia, vilka förhindrar uppkomsten av blodproppar.