Ingreppsbehandling av förmaksflimmer

Målet med ingreppsbehandlingen av förmaksflimmer är att skapa en sorts ärrlinjer i vänstra förmaksväggen. Dessa ärrlinjer är ”stängsel” som isolerar de härdar i hjärtmuskeln som förorsakar rytmstörningarna. På detta sätt startar inte flimmerattackerna som förut.

Kateterablation

När förmaksflimmer behandlas med kateterablation för läkaren in tunna, böjliga rör (s.k. katetrar) genom blodådror in i hjärtat, för att med hjälp av dem försöka eliminera rytmstörningen (ablation = att ta bort). Kateterablation av förmaksflimmer utförs på alla universitetssjukhus. Ingreppet utförs av en kardiolog som är insatt i behandling av rytmstörningar.

Förmaksflimmer kan förekomma ännu strax efter kateterablationsbehandlingen, men attackerna kan vara kortare och upphöra spontant. Om attackerna inte går om, behövs konvertering av hjärtrytmen. Det tar några månader, vanligen 6–9 månader, innan ärrlinjerna som skapats med hjälp av ablationsbehandlingen utvecklats fullt ut och den slutliga behandlingseffekten kan utvärderas. Vid behov kan kateterablationsbehandlingen upprepas. I bästa fall slipper patienten flimmerattackerna helt, men tyvärr hjälper ingreppet inte alltid.

Någon fastslagen övre åldersgräns för kateterablation finns inte, men i allmänhet undviker man att göra ingreppet hos äldre personer. Detta av två anledningar: För det första är orsakerna till flimmer hos äldre mer komplicerade än hos yngre och kateterablation rår inte på alla dessa bakomliggande orsaker. För det andra medför högre ålder alltid en högre risk för allvarliga komplikationer, och då måste man överväga extra noggrant huruvida den förväntade nyttan av ingreppet överstiger risken för skador.

Kirurgi

Precis som kardiologen med sina katetrar kan göra ärrlinjer för att isolera områden som ger upphov till rytmstörningar, kan hjärtkirurgen göra samma sak med sina instrument. Dock utförs inte en hjärtoperation endast på grund av hjärtflimmer, utan den utförs i första hand av någon annan orsak. En vanlig orsak är operation på mitralisklaffen för att korrigera svårt läckage, och i samband med mitralisklaffoperationen kan kirurgen också utföra en operation för att åtgärda rytmstörningen.

Pacemaker

Många undrar om förmaksflimmer kunde förebyggas med pacemaker, men pacemakerbehandling kan inte användas för behandling av förmaksflimmer. En flimmerpatient kan dock behöva en pacemaker i två fall: Om hjärtrytmen är normal (s.k. sinusrytm) men blir alltför långsam och börjar krångla, behövs en pacemaker som skyddar mot alltför långsam hjärtrytm. Då kan patienten tryggt använda större och mer effektiva doser av mediciner mot rytmstörningar. En annan situation där en pacemaker behövs uppstår då flimmerrytmen har blivit permanent men rytmen trots medicinbehandling är alltför snabb. Då kan man överväga AV-ablation, d.v.s. att skära av överledningen mellan förmaken och kamrarna. Efter detta behöver patienten alltid en pacemaker.