Flytta dig till innehållet

Äldreomsorgen har förändrats mycket

– Hemvård kommer ofta in i det skedet då de egna resurserna redan är använda och behovet av utomstående hjälp är tydligt, säger Bodil Häger-Kantola, verksamhetsledare för Kust-Österbottens Hjärtdistrikt.

Anna-Maija Järvi-Herlevi
Julkaistu 1.4.2020
Valet av temaområde var naturligt eftersom ämnet var bekant för henne från de tidigare studierna till socionom, säger Bodil.

– Under åren har äldreomsorgen förändrats mycket och speciellt sedan 2015. Då det kom nya nationella rekommendationer som säger att 91–92 % av alla äldre över 75 år ska bo hemma, konstaterar Bodil.

– Det kräver att politiker och kommunala beslutsfattare förutom utökade resurser också har kunskap om människans åldrande och vetskap om vilka faktorer som främjar hemmaboende för den äldre människan. Klienterna behöver trots sina begränsningar ändå ha möjlighet att leva ett liv som så långt som möjligt liknar det liv de levt tidigare.

Hemvård har långa anor

Med hemvård för äldre menas idag vård i hemmet, vilket främst är en kommunalt producerad serviceform. Den syftar till att vårda och stöda de äldre för att de ska kunna bo hemma så länge det är möjligt. Det finns också privata aktörer inom branschen.

Går vi längre tillbaka i tiden så var hemvården till sin början en religiöst färgad barmhärtighetsservice. Den behövdes sedan agrarsamhället förändrats till ett industrisamhälle. Do familjerna inte själva hade möjlighet att ta hand om sina äldre.

Gemenskap, variation i rutinerna och sysselsättning uppskattat

En sak som har stark betydelse för vårt välbefinnande är mänskliga relationer och gemenskap. I tidiga år handlar det om släkt- och syskonrelationer. Senare blir det vänner, grannsamverkan och andra sammanhang i samhället som man rör sig i.

– I mina intervjuer, där jag intervjuat hemmaboende äldre i åldern 73–88 och som använder sig av kommunal hemvård. Så tog jag upp frågan om gemenskap. De flesta började med att berätta om de närmaste anhöriga som fanns i nätverket. Men där fanns också andra som grannar, vänner och syskon, berättar Bodil om processen med sin avhandling.

Om man får leva till hög ålder så försvinner tyvärr många vänner på grund av dödsfall. Ibland redan tidigare ifall de drabbats av minnessjukdomar. Då naturliga sammanhang att råka träffa andra minskas eller saknas. Rörelseförmågan utanför hemmet är inskränkt då blir hemvårdens betydelse i klientens nätverk också större. Genom hela livet är gemenskap och känslan av samhörighet med andra individer något grundläggande, konstaterar Bodil.

– Det som också framkom som betydelsefullt i intervjuerna var gemenskapen med de andra klienterna och sysselsättningen under dagen. Variation i dagsrutinerna var mycket uppskattat. Att i övrigt kunna utföra de sysslor de ännu klarade av att göra hemma så gav klienterna en känsla av meningsfullhet. Finns det sysselsättning går tiden snabbare. Att få handla eller välja mat själv, tillreda eller få hjälp med att tillreda och åtminstone bestämma vilken dag inköpen gjordes var saker som samtliga klienter ville vara delaktiga i.

Rehabilitering viktigt

– Rehabilitering är en viktig del av hemvårdens arbete främst för att klienterna ska kunna ges möjlighet att bibehålla kroppens funktionsförmåga vilket i förlängningen betyder att de klarar av att bo hemma längre, säger Bodil.

Av trygghetsskäl valde en del av klienterna att röra sig utomhus endast tillsammans med hemvården. De som haft hemvård länge upplevde att tidsbristen märks genom att det inte fanns samma möjligheter till utevistelse som tidigare. Någon av klienterna hade istället regelbundet återkommande gympaprogram inomhus, medan övriga höll sig igång genom att medvetet inte sitta alltför långa stunder i gången. Hjälpmedel som t.ex. rullator och stödhandtag utplacerade i hemmet hade samtliga, och trygghetslarm för att snabbt kunna få hjälp hade nästan alla som intervjuades.

Att begripliggöra vården

Personalen inom hemvården har en viktig roll när det gäller att begripliggöra vården och ge information om vilka hemvårdsformer som kan erbjudas. Genom att minimera antalet vårdare som besöker en enskild klient ökas kunskapen om den enskilda individen vilket förstås gynnar möjligheterna att kunna se förändringar hos klientens allmäntillstånd tydligare och tidigare. Vården blir då mera sammanhängande och tydlig för alla parter vilket stärker begripligheten. Tilläggsresurser från tredje sektorn spelar en betydande roll för våra äldre, som ett komplement till hemvården och anhörigas insatser.

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat