Flytta dig till innehållet
Hem / Hälsa och livstil / Bli kär i sommarnatten

Bli kär i sommarnatten

I år har naturen en framträdande roll i Hjärtförbundets verksamhet. Nu på våren förvildas vi av våren bl.a. genom att samla ätbara växter ur naturen och genom att tillsammans med Luonto-Liitto följa med hur våren framskrider.

Marja Kytömäki
Publicerat 18.5.2017
Uppdaterad 27.3.2019

Den 17 juni blir vi kära i sommarnatten och den 26 augusti firar vi Finlands natur bl.a. genom att sjunga eller att lyssna till körsång i Finlands nationalparker och genom att tillsammans äta ute i naturen.

Tidningen Sydäns foto- och berättelsetävling på temat sommarnätter som tillbringats utomhus väckte också egna minnen. Jag mindes tillsammans med arbetskamraterna Sommarnattens marsch, som vi flera år i mitten av 2000-talet deltog i. Så här efterklokt kan jag nu konstatera, att vår grupp Sydämelliset nog ganska lättvindigt begav sig iväg på det marschevenemang som Sotilasurheiluliitto tillsammans med sina kompanjoner arrangerade för soldat- och civilgrupper.

Vi begav oss alltså iväg, hurtigt men lätta i sinnet – vi civilister behövde ju inte ens bära en tiokilos ryggsäck på ryggen. Visst funderade vi på förhand, om vi överhuvudtaget skulle orka promenera 30 kilometer i ett sträck. Ivriga var vi också över att få övernatta i armétältet, men det var först framme på platsen som vi insåg, vad vi begett oss in på. Tältbyn var redan uppslagen. Då vi sökte vårt eget tält lade vi märke till högarna av brännved i utkanten av fältet.

Låna tändstickor

Vi hittade tältet i vars mitt det stod en kamin, som för oss ovana campare såg ut som en exotisk bytta. Det var först då vi förundrade oss över den som vi insåg, att juninatten kanske inte ännu var så varm, och att vi nog borde få eld i kaminen. Det var för sent att gå till butiken, men lyckligtvis hade FN-truppen i tältet bredvid en överlopps tändsticksask, som de kunde donera åt oss.

Den egna kaminvaktsturen var kanske den sak vi alla bäst kom ihåg från den första Sommarnattens marsch, och speciellt den person som inte nändes väcka den som var följande i tur, utan satt ännu en timme under morgonnatten och kastade in ved i kaminen. Vi klarade av marschen med ett par blåsor och nästa sommar förstod vi att också packa med mössor och vantar.

Jag märkte till min glädje, att Sommarnattens marsch fortfarande arrangeras, nu i Åbo. Till Finlands 100-årsjubileums ära marscheras i år också på andra orter, också i Tusby, där vi i tiden deltog.

Lue seuraavaksi

Information
Stöd
Donera
Bli medlem