Flytta dig till innehållet

Den lilla bacillen, som försatte hela värden i kaos

I december 2019 vårdades på ett sjukhus i Wuhan i Kina en patient för lunginflammation, vars orsak var okänd från tidigare. Snart klarnade det, att sjukdomen förorsakades av ett nytt virus.

Anna-Mari Hekkala, ylilääkäri
Julkaistu 1.4.2020
Kuvitus: Maija Ukko

Viruset hör till gruppen coronavirus, som är bekanta sedan tidigare. Den i frågavarande virustypen har dock inte tidigare förorsaket insjuknande bland människor. Eftersom motståndskraft därför inte utvecklats hos människorna, och inget vaccin ännu fanns, spreds sjukdoman snabbt runtom i världen. I mars hade viruset, som fått namnet covid-19, redan förorsakat en pandemi.

Det huvudsakliga målet för coronaviruset är lungorna. Som lindrigast är symptomen de samma som symptomen vid en infektion i de övre andningsvägarna. Ifall sjukdomen utvecklas till lunginflammation är symptomen allvarligare. I de allra allvarligaste fallen försvagas också hjärtfunktionen.

Från den stora mängden insjuknade i Kina har man hunnit få värdefull kunskap om sjukdomens beteende. Trots kunskapen kom sjukdomens snabba spridning som en överraskning.

Infektionens symptom och risker

Redan i det första skedet av epidemin visade det sig, att största delen av de insjuknade har lindriga symptom. Symptomen är typiska förkylningssymptom, så som hosta, halsont, feber, muskelsmärta och huvudvärk.

Då sjukdomen utvecklas till lunginflammation upptas syret vid andningen inte till blodomloppet, vilket leder till andnöd. På jourpolikliniken kan försämrade syrevärden i blodet konstateras. Ett teckan kan vara över 38 -gradig feber och ett snabbt försämrat tillstånd.

Personer som hör till en riskgrupp riskerar att insjukna i en svårare form av sjukdomen och till och med avlida i infektionen. Personer över 70 år utgör en klar riskgrupp och speciellt hög är risken för personer över 80 år. Många långtidssjukdomar, så som svår hjärtsjudom, svår lungsjukdom, diabetes under lång tid, nedsatt lever- eller njurfunktion eller annan sjukdom som försvagar motståndskraften, ökar risken för en svår infektion. Också medicinering som försvagar motståndskraften, t.ex. den medicinering som behövs efter en organtransplantation, ökar risken. Hos personer som i övrigt är friska kan infektionsrisken öka av daglig tobaksrökning eller betydande övervikt.

I hjärtsjukdomarnas mångfald ingår allt från lindrig rytmstörning till svår hjärtsvikt. Dessutom kan samma sjukdom till sin svårighetsgrad variera hos olika människor, och en människa kan samtidigt ha flera hjärtsjukdomar. Också andra sjukdomar och levnadsvanorna inverkar. På grund av det här är risken alltid individuell.

Hur kan coronaviruset påverka hjärtat?

Så gott som alla virus kan påverka hjärtat. Coronavirusets inverkan på hjärtat tycks vara av samma typ som influensavirusets.

Viruset kan förorsaka hjärtmuskelinflammation eller myokardit.

Inflammation i kransartärernas väggar kan öka risken för hjärtinfarkt, speciellt om det i artärerna redan finns ateroskleros, som hos personer med kranskärlssjukdom. Den syrebrist som de skadade lungorna förorsakar kan öka risken för infarkter.

En sjukdom som anstränger lungorna anstränger ofta också hjärtat. Speciellt kan hjärtsviktssymptomen förvärras under en infektion.

Råd för att förebygga en infektion

Coronaviruset sprids som droppsmitta vid närkontakt. I allmänhet innebär detta att en insjuknad person hostar på nära håll. Viruset kan leva en tid också på ytor, som t.ex. dörrhandtag eller kranar. Därför har god handhygien betonats som en skyddsåtgärd ända sedan epidemin bröt ut.

Ett annat viktigt sätt att i en epidemisituation minska antalet insjuknade är att begränsa möten mellan människor. När epidemin började se hotfull ut, avbröt Hjärtförbundet alla samlingar. Statsmakten kom en stund senare med samma direktiv.

Eftersom hjärtsjukdomarna kan öka risken för svårare sjukdomsformer, är det viktigt att regelbundet ta sin medicin. Hjärtmedicinerna har ordinerats för hjärtats och blodkärlens välmående. I ju bättre skick den egna sjukdomen är, desto bättre klarar man av tillfälliga extra ansträngningar, så som infektioner. Rökfrihet är väl en självklarhet och det bästa sättet att hålla lungorna funktionsdugliga.

Det finns ännu inget vaccin mot coronavirus, men inom kort torde ett sådant finnas att tillgå. Sannolikt är, att viruset kommer att bli ett tidvis återkommande problem. Därför är det viktigt, att skydda sig på förhand. Influensavaccinering rekommenderas redan varmt, och det är viktigt att minnas, att också i influensa dör årligen en stor mängd människor.

Direktiv för vården vid en infektion

  • Som vid vilken förkylning som helst, ingår vila i vården.
  • Mot feber kan man ta paracetamol, som är en trygg medicin också för hjärtpatienter.
  • Den som är förkyld får inte motionera. Detta gäller också för coronavirus.
  • Trots en infektion ska hjärtmedicinerna tas regelbundet.
  • Trots att betydelsen av hemvård betonas, ska man inte tveka att kalla på hjälp ifall symptomen förvärras. Varningssignaler är förvärrad andnöd och hög feber samt försämrat allmäntillstånd. Trots att ingen botande behandling finns för coronavirus, finns det på sjukhuset andra behandlingsformer, som stöder kroppen tills den övervunnit sjukdomen.

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat