Flytta dig till innehållet

Hälsningar från Oxvägen

För drygt ett år sedan fick jag ont i knäet. Jag kunde gå, men på jumpan kändes smärta och jag kunde inte ens ta ett par springsteg till busshållplatsen. Nå, ni kan gissa: det blev mindre motion, men det i och för sig hälsosamma ätandet hölls på samma nivå. Den onda cirkeln var ett faktum, kilona började öka och soffan locka.

Marja Kytömäki
Julkaistu 31.10.2017
Uppdaterad 28.2.2019

Senast nu vaknade jag till och insåg, att en hjärtsjukdom kan drabba vem som helst, till och med mig. Vem som helst kan insjukna och ett barn kan födas med ett hjärtfel. Det är inte någons fel.

Fastän jag lever relativt hälsosamt och också mina mätningsvärden ännu hållits i närheten av referensvärdena, vet jag på basen av släkthistorien. Också ett gentest, att min ärftliga insjukningsrisk är måttlig och att övervikt betydligt skulle öka risken för typ 2 diabetes.

En god start på mitt konditionshöjande

Alltså nappade jag i september på en Facebook-inbjudan och gav mig iväg på en vandring längs Tavastlands Oxväg från Tavastehus till Åbo. Fastän grundtanken för de två kvinnornas veckolånga eskapad inte alls var konditionsmotion eller bantning, visste jag, att om allting går bra, skulle jag som biprodukt av vandringen få en god start på mitt konditionshöjande.  Det var ändå i sinnet som det hände mera.

Under en vandring ställs man inför fundamentära handlingar, förutom att vandra äter man, tvättar sig, tvättar kläder och sover. Det finns tid både att tänka och att låta bli att tänka och att leva i stunden, samtidigt som landskapet långsamt förändras. På det, att vandringen blev en upplevelse, inverkade en mängd fina möten längs med vägen – bland annat anordnade de underbara människorna i Someron sydänyhdistys sådana.

 

Så pass levde vi nog i verkligheten, att vi dagligen delade med oss information om hur vandringen framskred både på Hjärtförbundets och på pilgrimernas Facebooksidor. Jag skrev dessutom bloggen Kävellen tukea sydänlapsille på sydän.fi. Förutom insamlingen Kenelle tahansa var jippot en hyllning både till det 100-åriga Finland och till Sydän-media, som fyller 60 år. Prestationen gav mig ny energi till att sammanställa det här läspaketet. Var så goda!

Lue seuraavaksi

Sökning

Hittades 0 resultat