Sydänliiton hyvinvoinnin ja sydänterveyden verkkopalvelu

Mikko Syvänne känner hjärtpatienterna

– Det mest givande har varit att träffa hjärtmänniskorna, summerar Mikko Syvänne sina åtta arbetsår i Hjärtförbundet. Han har satt sig in tusentals hjärtpatienters situation både på hjärtföreläsningar i olika delar av landet och också som ansvarig för Sydän-medias sakkunnigfrågor.

Marja Kytömäki, Cecilia Bergström
Julkaistu 14.3.2017
Mikko Syvänne har märkt, att Hjärtförbundets överläkare behövs för att tolka både otydliga läkarutlåtanden och informationsmängden på webben.

Både ur föreläsningspublikens och tidningen Sydäns läsares frågor kan man utläsa det, varför man redan länge försökt omorganisera social- och hälsovården. Mycket ofta närmar man sig Hjärtförbundets sakkunniga av den orsaken, att man på mottagningen inte fått vård, inte fått svar på sina frågor eller fått sådana svar som man inte förstått.

Syvänne önskar, att vi som resultat av sote-reformen skulle få stark grundhälsovård, och att samarbetet mellan grund- och specialsjukvården skulle fungera bättre än i dag. – Så, att grundhälsovården skulle fungera effektivt redan innan sjukdomen brutit ut och de, vars riskfaktorer, så som högt blodtryck eller kolesterol, som kräver behandling, skulle upptäckas och de skulle få vård.

Vårdkedjorna skulle vara sådana, att det skulle vara lätt för patienten att fråga råd

Han önskar, att yrkespersoner som är specialiserade och motiverade för grundhälsovården skulle svara för verksamheten och att de till sitt förfogande skulle ha tillräckliga resurser, vårdförhållandena skulle vara långvariga och vårdkedjorna sådana, att det skulle vara lätt för patienten att fråga råd.

– Så att det på alla ställen skulle finnas lika bra vård som det nu finns på de bästa ställena. Sekundärt är, vilket namn eller vilken logo som finns på dörren. Personligen är jag av den åsikten, att servicen i första hand borde erbjudas av samhället. Privat service har och kan också i framtiden ha en viktig kompletterande roll. Men oberoende av vem som erbjuder servicen, så bör hela paketet erbjudas, och inte så att det skulle bli en tävling mellan alternativen t.ex. med det, vem som genast ger remiss till en specialläkare eller vem som anlitar den bästa reklambyrån.

I Finland har situationen inom den krävande sjukvården enligt Syvänne också hittills varit god, eftersom den har upprätthållits av samhället. Man här inte har behövt slåss om patienterna. På andra håll i världen har stora ekonomiska intressen bl.a. orsakat tävling mellan kirurger och kardiologer i och med att ballongutvidgning blivit en allt allmännare åtgärd jämsides med bypass-operation. – Hos oss har samarbetet alltid varit gott och alla problematiska fall, också lindrigare, har alltid behandlats på gemensamma möten.

Folk vill ofta ha en ny medicinsk bedömning av Hjärtförbundets sakkunniga

Mikko Syvänne berättar, att folk frågar om mycket olika saker i tidningen Sydäns sakkunnigspalt. – Ganska typiskt är, att fastän också mycket grundliga undersökningar gjorts frågar patienten ändå, att ”vad betyder det här nu egentligen”. Kommunikationen har inte nödvändigtvis varit dålig, men inte heller tillräcklig, eftersom osäkerheten finns kvar.

Ofta finns också symptom, som tyder på något i hjärtat, men i undersökningarna har ingen hjärtsjukdom kunnat upptäckas. Människorna har svårt att godkänna, att inget fel hittas i hjärtat, fastän tydliga känningar finns, och oron lättar inte.

– Bland frågorna stiger speciellt fram besvärliga rytmstörningar, som kan vara verkligt besvärliga. De här människorna har svårt att godkänna, att det ändå är fråga om en ofarlig sak, fastän den känns obehaglig. Frågor om rytmstörningar och framförallt förmaksflimmer hör också till de vanligaste både på föreläsningarna och i sakkunnigspalten. Behandlingsmetodernas utveckling och den minskade hjärtdödligheten bland personer i arbetsför ålder har förändrat både sjukdomsbilden och -karaktären.

Förträngning i aortaklaffen har blivit vanligare

– Förenklat kan man säga, att kranskärlssjukdomen inte längre är de 40–50-åriga männens, utan de 70–80-åriga kvinnornas sjukdom. Äldre människor lever ett lugnare liv, och sliter inte i fysiskt tunga arbeten. Därför är det ovanligare med ST-höjningsinfarkter och vanligare med infarkter som orsakar en mindre skada. Ännu på 1960-talet behandlades reumatiskt klaffel, som förorsakades av streptokockbakterier, med operation. I dag har denna sjukdom tack vare penicillinet helt försvunnit. I stället har förträngning i aortaklaffen blivit vanligare. Det är en sjukdom som utvecklas genom en långsam process under årtionden och den kan också korrigeras med en biologisk konstgjord klaff som förs på plats via ett blodkärl, ifall patientens tillstånd inte tillåter en operation, som annars är den behandlingsform som kommer i första hand. Behandlingen av rytmstörningar har också utvecklats mycket och apparaturen har blivit allt tryggare.

Det kommer också många frågor om mediciner och enskilda undersökningar. Till exempel den kopia av EKG-remsan som patienten får med sig och som innehåller ett analysförslag gjort av apparaten kan förorsaka förvirring.

– Det är alltså alltid ett förslag, som läkaren ska utvärdera och ta ställning till. Ofta frågar man, vad det här nu egentligen betyder. Där finns ofta lindrigare fynd och på samma sätt frågar man om någon detalj i laboratorieproven och i ultraljudsundersökningarna, som t.ex. ”vad betyder det här kammarmåttet” Läkarens utlåtande, att fynden är normala, räcker inte riktigt, utan man vill ännu ha en ny medicinsk bedömning eller noggrannare ståndpunkt.

Lärdom för läkararbetet från kundresponsen

Fråge-svarspalten har gett Mikko Syvänne större förståelse för patientens synvinkel: – Frågeställarna har besökt en sakkunnig, kanske också flera sakkunniga – allt oftare också ”Doktor Google” – och är fortfarande ändå osäkra.

Mikko har börjat fundera på, hur han också på sin egen mottagning ur patientmängden skulle lyckas plocka ut dem, för vilka saker inte klarnar så lätt. Så finns det ju också de, för vilka det klarnar, de är säkert i majoritet. För dem är det ju onödigt att upprepa samma saker och på sätt och vis undervärdera deras uppfattningsförmåga.

– Här är det ju ändå inte fråga om uppfattningsförmåga, preciserar Mikko, – utan det är fråga om någon slags spärr, som hindrar saken från att gå fram.

Sakkunnigspalten

Sakkunnigspalten har också varit till nytta för innehållet i sydän.fi:

– Jag har korrigerat och kompletterat texterna i de sakkunnigartiklar jag skrivit för webbsidan.

I tidningen Sydäns sakkunnigspalt ser man sällan dagsaktuella frågor som väckt uppståndelse. Till exempel statindiskussionen som för några år sedan väckte stor uppståndelse syntes mindre i sakkunnigfrågorna än man på basen av den offentliga diskussionen skulle ha kunnat vänta.

– Tonfallet i frågorna är positiv och frågande, inte påstående eller förkunnande, som i en del andra sammanhang. Man kommer och frågar, att hur ska jag använda den här medicinen, som skulle vara till nytta för mig. Jag få ofta den känslan, att vi ändå inte helt lever i ”tiden efter sanningen”. Att man fortfarande sätter värde på sakkunnighet. Sydän-medias sakkunnigspalt är en rådgivningsspalt, inte en läkarmottagning:

– Jag ser till att svaret är på en allmän nivå, och börjar inte utöva läkaryrket på spalten. Men svaret kan vara ganska detaljerat. Jag kan ge vinkar att fundera på, men preciserar, att saken bör diskuteras med en läkare. Efter att ha fått mera erfarenhet, har jag gått vidare till mera detaljerade svar. Men tanken är ändå, att svaret inte ska vara ett direkt svar på ett enskilt fall, utan på en mera allmän nivå och för en vidare läsarkrets.

Lue seuraavaksi

Kaupallinen yhteistyö
Läs artikel
Kaupallinen yhteistyö
15.4.2019

Sydämen asialla

Läs artikel
Kaupallinen yhteistyö
Läs artikel
H
Hälsa och livstil
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hälsa och livstil
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel
H
Hjärt- och kärlsjukdomar
Läs artikel