Om hjärtat

Vi placerar våra känslor i hjärtat, fastän de egentligen skulle höra till hjärnans verksamhetsområde. Sant är ändå det, att psykiska tillståndet inverkar på hjärtat, det kan få hjärtat att insjukna, till och med krossa det, å andra sida gör ett glatt sinne gott åt hjärtat.

Av hjärnan skulle det knappast gå att få en så näpen symbol som man gjort av hjärtat. Fast egentligen lär den nuvarande symbolen ursprungligen inte ha avbildat hjärtat, utan en kvinnas bakdel!

Ordet för hjärta, sydän, hör till de äldsta i det finska språket. Det härstammar ända från den uraliska tiden för tusentals år sedan. Från samma tid härstammar bland annat de finska orden för åder, mun, öga, ben. I bröstet på dem som talar finskans närbesläktade språk estniska klappar süda, vepsiska südam och votiska süa.

Hjärtat finns ofta med när vi beskriver vårt förhållande till andra människor. Den, som beter sig grymt och hänsynslöst mot sina närmaste kallas hjärtlös. En hjärtlig människa igen är vänlig och empatisk. Han eller hon har hjärtat på rätta stället. En nära vän kallar vi för hjärtevän. Då vi delar med oss av våra innersta känslor åt någon, säger vi att vi öppnar vårt hjärta. Då vi vill få en kär människa till vår egen erövrar vi hans eller hennes hjärta.

Det låter farligt, men den som bedåras av något kan förlora sitt hjärta. Och det stackars hjärtat kan förloras till exempel till konsten, körsången, fotbollen, fotograferandet eller spetsknypplandet…

Att behärska kokandets konst är en trumf för den som vill erövra en man, för vägen till mannens hjärta går via magen. Samma rutt leder också till hjärtats hälsa – eller insjuknande.

En sak som vi är beredda att kämpa för blir en hjärtesak för oss.

Hjärtat fungerar som ett bergsäkert förvaringsställe. Våra viktigaste minnen kan vi tryggt gömma i vårt hjärtas innersta vrå.

Fransmannen Antoine de Saint-Exupérys bok Lille Prinsen är en av de mest sålda böckerna i världen och den innehåller en av de mest citerade visdomarna: Det är bara men hjärtat man kan se ordentligt; det viktigaste är osynligt för ögonen. Det här är bildning på högsta nivå. Hjärtats bildning.

När vi inledde programmet Hjärta och näring funderade vi på, om det var grammatikaliskt riktigt, att kalla en kost som främjar hjärthälsa för hjärtvänlig mat. Vi beslöt ändå att göra det. Temat för den första Hjärtveckan år 1990 var Hjärtvänlig mat för hjärtats hälsa. Då utgavs också en kokbok med samma namn. Hjärtvänlighet har senare blivit ett vedertaget begrepp, som knappast någon mera stöter sig på.

I år fyller tidningen Sydän 60 år. Jag har i över fyra årtionden läst tidningen och sett dess förändring från en tabloid tryckt på skört papper till en tidskrift av hög kvalitet. Men oberoende av vilken form den har, så har Sydän alltid erbjudit pålitlig och mångsidig kunskap för den, som är mån om hjärtats hälsa och till stöd för tillfrisknandet från en sjukdom. Trygg kunskap är allt viktigare i dagens brokiga informationsflöde. Vår kära tidning har inte heller glömt bort underhållning och kultur, de är ju också viktiga källor till välmående.

Varma lyckönskningar till Sydän med anledning av jubileumsåret!