En god medicinbehandling genomförs med samspel

Speciellt svårt är det att motivera till användning av sådana mediciner, som förebygger insjuknande hos en symptomfri människa. Om dialogen inte fungerar, misslyckas behandlingen och följderna kan vara livsfarliga.

Förmaksflimmer är en rytmstörning, som endast sällan är skadlig för hjärtat. Förmaksflimmer kan ändå orsaka en allvarlig komplikation, störning i hjärncirkulationen och t.o.m. hjärninfarkt, då det koagel som bildats i hjärtats förmak pilar iväg till hjärnartären och där orsakar en tilltäppning. Därför behöver de flesta personer med förmaksflimmer bestående medicinering som gör blodkoagulationen långsammare, antikoagulationsmedicinering. Marevan var länge den enda möjligheten. Under de senaste åren har som alternativ kommit så kallade direktverkande antikoagulanter (Eliquis®, Lixiana®, Pradaxa® och Xarelto®), och användningen av dem har snabbt blivit allmän.

Redan tidigare visste man, att Marevanbehandlingen ofta misslyckades. Orsakerna till det här var många, av vilka en var att den dagliga dosen glömdes bort. Med ett INR-test är det lätt att konstatera ifall behandlingen misslyckats. De nya direktverkande antikoagulanterna mäts inte med INR-test. Läkaren och skötaren kan alltså ur blodprovet inte se, om patienten tagit medicinen regelbundet, oregelbundet eller inte alls.

Nya undersökningar

Senaste år publicerades t.o.m. flera undersökningar som påvisade, att hela en fjärdedel av patienterna hade avslutat sin antikoaguleringsbehandling ett år efter det att medicineringen inletts. Det är inte överraskande, att bland dem som avlutat behandlingen också förekom mera hjärninfarkter och dödsfall än bland dem, som hade fortsatt med regelbunden medicinering. De direktverkande antikoagulanter är kortverkande, varför de måste tas regelbundet enligt föreskrifterna. Annars har medicinen inte tillräcklig effekt. En medicin som ska tas två gånger per dag ska tas med 12 timmars mellanrum, och en medicin som ska tas en gång per dag ska verkligen tas dagligen. Fast de direktverkande antikoagulanterna är betydligt lättare att använda än Marevan, får man inte slarva med regelbundenheten.

I Institutet för hälsa och välfärds (THL) Perfect-undersökning rapporteras om hjärtinfarktpatienternas medicininköp i Finland. Trots att statinbehandling, som sänker blodets fettvärden, hör till varje hjärtinfarktpatient, hade en fjärdedel av patienterna inte hämtat en enda medicinförpackning på apoteket. Dessutom avslutade många medicineringen efter de första månaderna, fastän behandlingen är avsedd att pågå livet ut. Ballongutvidgning, som används vid behandlingen av hjärtinfarkt, öppnar blodkärlet på ett ställe, men avlägsnar inte själva sjukdomen. Sjukdomen finns också på andra ställen i kranskärlen, och avsikten med medicineringen skulle vara att förhindra att sjukdomen förvärras, d.v.s. nya hjärtinfarkter och död i en hjärtsjukdom. Också behandlingen av högt blodtryck är avsedd att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt förtidig död. Den största orsaken till en misslyckad blodtrycksbehandling är ändå den, att medicinerna blir oanvända.

Varför slarvar så många med sin medicinering, fastän avsikten är god?

De vanligaste orsakerna till att man slutar ta sin medicin eller tar den oregelbundet är glömska, biverkningar eller rädsla för dem, samt okunskap. För att förhindra glömska finns många knep. Ett enkelt och billigt sätt är att använda en medicindoserare eller dosett, som det finns olika alternativ av på apoteken. En erfaren kardiolog berättade på en av sina föreläsningar, att han själv använder dosett, eftersom han annars alltför ofta skulle glömma sin medicin. Det är ingen skam att använda dosett, utan en dygd. I sin telefon kan man också enkelt programmera en alarmfunktion, som påminner om när det är dags att ta medicinen. Många apotek erbjuder också doseringsservice.

Varje medicinförpackning innehåller en lång förteckning över eventuella biverkningar. Med på listan finns alla biverkningar som inrapporterats från hela världen i samband med medicinen. Några av dem är allmänna, största delen mycket sällsynta. Vänner kanske berättar om sina egna erfarenheter av samma medicin, och då bildar sig patienten lätt en förhandsinställning redan innan den första tabletten ens har svalts. Naturligtvis kan medicinen på riktigt orsaka den inbillade biverkningen, men ibland kan patienten lämna bort medicinen enbart av rädsla för biverkningar. Det lönar sig, att öppet diskutera med sin läkare om saken.

Medicinbehandlingen misslyckas lätt

Medicinbehandlingen misslyckas lätt, ifall det i början av behandlingen förekommer brist på förtroende och missförstånd. Är medicineringen säkert lämplig för mig? Är dosen den rätta? Hur ska jag ta medicinen? Tillräckligt med tid bör reserveras för att gå igenom viktiga frågor i samband med medicineringen, och medicineringsanvisningarna bör också fås som skriftliga. Anvisningarna repeteras på apoteket i samband med inköpet. På apoteket ges noggrannare råd om hur medicinen ska intas (på tom mage, i samband med måltid m.m.).

Så gott som alla hjärt- och kärlsjukdomar är långtids- eller kroniska sjukdomar. Trots att en kranskärlssjukdomspatient efter en ballongutvidgning är symptomfri, fortsätter medicineringen livet ut. Slutresultatet av blodtrycksbehandlingen, d.v.s. undvikande av insjuknande, syns först efter år, eller t.o.m. årtionden av behandling. En livslång medicinbehandling kräver förbindelse, som lyckas endast med hjälp av kunskap. Då patienten har fått noggrann information om syftet med medicineringen, använder också de flesta medicinen enligt överenskommelsen. Om det känns tröttsamt med en mängd olika mediciner, kan man av sin läkare fråga efter kombinationspreparat. Det finns många blodtrycksmediciner som är en kombination av två eller t.o.m. tre olika mediciner. Ett minskat pillerantal underlättar medicinintaget.

På apoteket ger man råd

Ibland kan medicinens pris utgöra ett hinder för dess användning. Lyckligtvis finns det för de flesta hjärt- och kärlsjukdomsmediciner generiska läkemedel. På apoteket ger man råd angående medicinernas pris. Om det finns ett förmånligare alternativ till den medicin som läkaren ordinerat, berättar man om detta för kunden. Dessutom bör vårdpersonalen sörja för det, att patienten får de medicinersättningar han eller hon är berättigad till. Tack vare FPA-ersättningen får patienten medicinen billigare, och den betalade självriskandelen beaktas i årstaket. På baksidan av FPA-kortet finns uppgifter om ersättningsrätt, och apoteket ser automatisk dessa i sitt eget system. För ansökan om ersättning skriver läkaren ett B-utlåtande, som patienten i allmänhet själv lämnar in till FPA. Tillsvidare skrivs intygen ut på papper, men inom de närmaste åren förenklas saken, då uppgifterna på elektronisk väg överförs direkt till FPA. Ifall medicineringen redan under längre tid varit i användning och är ordinerad av en annan läkare, märker inte läkaren ifall rätten till ersättning saknas. Det lönar sig alltså för patienten att själv vara aktiv i frågan.

Var inte rädd att berätta för läkaren om problem i anslutning till medicineringen. Läkaren tar inte illa upp, fastän den ordinerade medicinen inte är lämplig. Det är inte läkarens uppgift att döma, utan att hjälpa med att hitta ett bättre alternativ. Berätta också för läkaren om andra preparat som du använder, så som värkmediciner, vitaminer och naturpreparat. Kom ihåg, att varje medicin som ordinerats för en hjärtsjukdom har sin viktiga uppgift, och man får aldrig avsluta medicineringen på egen hand. Med samspel lyckas vi!

Vad kan vi göra för att medicinbehandlingen ska lyckas?

Läkare:

Berätta tydligt, varför det är viktigt att använda medicinen. Fråga rakt på sak, hur medicinen har passat.

Patient :

Berätta öppet, om du inte tagit den ordinerade medicinen. Läkaren kan hjälpa endast om han eller hon är medveten om problemet. Gör medicinintaget till en del av dagens rutiner. Ha alltid med din medicinlista då du besöker mottagningen eller apoteket.

Apotekspersonal:

Handled och uppmuntra till en riktig och trygg medicinanvändning. Berätta om redskap och tjänster som underlättar medicinintaget.

En väl genomförd medicinbehandling > Flera funktionsdugliga levnadsår

Text

Anna-Mari Hekkala, överläkare, Finlands Hjärtförbund rf
Saara Heininen, provisor, Uudenkaupungin 1.apteekki