Klimatförändringen och hjärtat

Så gott som alla hjärtsjukdomar är långvariga eller kroniska. Av dessa är kranskärlssjukdom och högt blodtryck de vanligaste. Vid högsommarvärme utsätts blodcirkulationen för prövning, speciellt hos patienter med svårt klaffel eller hjärtsvikt. Då kan sjukdomssymptomen förvärras och risken för att intas på sjukhus ökar.

Högsommarhetta anstränger hjärtat

Då klimatförändringen framskrider stiger temperaturerna och perioderna med högsommarvärme blir längre. De allvarligaste problemen för en hjärtpatient infaller just under tiden för högsommarvärme. Tecken på fenomenet kan märkas redan nu. Under perioden med högsommarvärme år 2018 registerades 380 förtida dödsfall i Finland. Också hård köld kan utlösa en hjärtinfarkt, men allt som allt stiger dödligheten mera under hög värme än vid köld.

Hetta ökar värmebelastningen på kroppen. För att upprätthålla ett normalt tillstånd ökar kroppen cirkulationen i de ytliga kärlen och svettningen. De ytliga kärlen utvidgas, blodtrycket sjunker och pulsen stiger. Det här anstränger hjärtat och blodkärlssystemet.

I sommarhettan kan störningar i kroppens vätskebalans försvaga njurfunktionen särskilt hos äldre människor. Också många mediciner som används i behandlingen av hjärtsjukdomar, som t.ex. diuretika och ACE-hämmare kan ytterligare försvaga värmeregleringen.

Man kan med några förebyggande åtgärder försöka minska den ansträngning som hettan förorsakar. Det lönar sig att öka vätskeintaget, att dricka mera och inte vänta på att man blir törstig. Man bör undvika platser som är speciellt heta och det lönar sig att oftare ta en svalkande dusch. Under de hetaste perioderna kan det vara bra att ändra doseringen för vissa hjärtmediciner, så som betablockare, diuretika och ACE-hämmare. Man får ändå inte på egen hand ändra medicindoseringarna. Därför borde varje hjärtpatient ha en kontaktperson, till exempel en hjärtskötare, som vid behov kan hjälpa med medicineringen också när ovanliga situationer överraskar.

Den mörka årstiden ökar depression

I och med klimatförändringen har vintrarna blivit allt molnigare och det naturliga ljuset minskar. I stora delar av Finland kommer nederbörden huvudsakligen som vatten. Mörkare vintrar kan öka förekomsten av depression. Det har konstaterats, att självmorden ökar speciellt under de mörka vintermånaderna.

Depression har också konstaterats vara en av kranskärlssjukdomens riskfaktorer. Det här beror åtminstone på det, att en deprimerad människa har svårt att förbinda sig till hälsosamma levnadsvanor, varför flera av riskfaktorerna för en artärsjukdom hopar sig. Sådana är bland annat minskad motion, rökning, ohälsosamma matvanor och övervikt. Övervikt ökar också risken för förmaksflimmer.

Som en väsentlig del i behandlingen av alla hjärtsjukdomar hör självvård, vilket betyder bland annat att man förbinder sig till medicinbehandlingen och till hjärthälsosamma levnadsvanor. Depression kan alltså försvåra förutom anpassningen till hjärtsjukdomen, också genomförandet av egenvård.

Lyckligtvis kan också depression förebyggas. Ett bra sätt att förebygga depression är motion, speciellt motion ute i naturen. Man vet ju, att motion förutom hjärtsjukdomar också förebygger många andra sjukdomar, så som minnessjukdomar.

Luftföroreningarna inverkar direkt på artärerna

När de extrema klimatfenomenen ökar, kan luftföroreningarna anhopas på speciella områden. Skogsbränderna ökar, varvid brändernas rökgaser förorsakar omedelbara skador på hälsan, till exempel ökad förekomst av hjärtinfarkt bland kranskärlssjukdomspatienter.

Luftföroreningarna ökar risken för en artärsjukdom, så som utvecklandet av kranskärlssjukdom. Hjärtinfarkter, hjärninfarkter, intagningar på sjukhus förekommer mera allmänt de dagar, då det i luften finns rikligare med föroreningar, så som små partiklar.

Bakom fenomenet finns partiklarnas direkta inverkan på artärerna. De påskyndar ateroskleros genom att öka kroppens inflammationstillstånd och det sympatiska nervsystemets aktivitet. Dessutom ökar de blodets koagulationsbenägenhet.

Effekterna av klimatförändringen är av många olika slag, och det är inte längre bara fråga om prognoser, utan många av fenomenen är redan här. Vi kan med vår egen verksamhet försöka bromsa upp förändringen.

Väderfenomenen och deras inverkan på hälsan kommer att upprepas. Därför bör varje hjärtpatient vara medveten om denna inverkan och redo att anpassa sin egen verksamhet enligt dem.

Läs också: Den lilla bacillen, som försatte hela värden i kaos

THL: Klimatförändringen