Flytta dig till innehållet
Hem / Hjärt- och kärlsjukdomar / Marevanbehandling

Marevanbehandling

Marevan® (warfarin) är en antikoagulant. Behandlingens syfte är at förebygga blodproppar eller förhindra att en befintlig blodpropp växer.

Anna-Mari Hekkala
Publicerat 13.12.2018
Uppdaterad 14.12.2018
Kuva: Jarno Hämäläinen

Marevan påverkar blodkoagulationen indirekt genom att hämma bildningen av vissa koagulations­faktorer i levern. Detta gäller alla vitamin K-beroende koagulationsfaktorer. Därför påverkar också vitamin K från kosten läkemedelsnivån.

Läs artikel: Marevanbehandling och kost

Marevan finns i två olika doser (3 mg:s tabletten är blå och 5 mg:s tabletten är röd). Tabletterna kan delas i två delar och krossas. Dosen är individuell. Den beror på flera faktorer, såsom patientens arvsanlag, ålder, övriga sjukdomar, läkemedel och kost. Dosen kan inte jämföras med andra patienters doser, eftersom det kan finnas stora individuella skillnader i milligrammängderna.

Läs artikel: Dosering av Marevan

Lämplig dos bestäms utgående från ett INR-blodprov. Ett normalt INR-värde utan läkemedel är cirka 1,0. Läkemedlet ökar INR-värdet. Den vanligaste INR-målnivån för Marevan-användare är 2,0–3,0, men målet kan också bestämmas individuellt. Om INR-värdet sjunker under målnivån under behandlingen, ökar patientens blodproppsrisk. Om INR-värdet ökar över målnivån, ökar blödningsrisken.

Läs artikel: INR-kontroll

I början av behandlingen används ofta heparin­läkemedel som ges som injektioner under huden (t.ex. Klexane®, Fragmin®, Innohep®) tills INR-värdet har ökat till målnivån. Också i situationer med hög blodproppsrisk, d.v.s. om INR-värdet har sjunkit under 2,0, kan injektionsbehandling i vissa fall tillfälligt användas som stödbehandling.

Om Marevan-behandlingen inte ger god koagulationskontroll

Det är mycket viktigt att INR-värdet är inom målintervallet. Enstaka värden som över- eller understiger gräsen är ingen orsak till oro, men om problemet återkommer, måste behandlingen utvärderas under en längre tid. Gränsen för god INR-kontroll anses vara att över 80 % av INR-mätningarna är inom målintervallet. Om så inte är fallet, har patienten ökad blodpropps- eller blödningsrisk. De vanligaste orsakerna till stora förändringar i INR-värdena är glömda läkemedelsdoser, alltför stort eller litet intag av vitamin K med kosten, alltför riklig alkoholkonsumtion eller övrig läkemedelsbehandling. Om stora variationer i INR-värdena sker ofta, lönar det sig att fundera på om orsaken finns bland dessa faktorer.

Om INR-kontroll inte uppnås trots försök, lönar det sig att överväga att byta ut Marevan mot en direkt antikoagulant. Direkta antikoagulanter är dock inte lämpliga för alla. Exempelvis patienter med en konstgjord hjärtklaff behöver Marevan för resten av livet.

 

 

Lue seuraavaksi

Information
Stöd
Donera
Bli medlem